Har fler än jag noterat att det regnat en del sista tiden? Det har ju inte vräkt ner samma mängder som i exempelvis Gävle, men nog har det regnat en hel del tycker jag. Och oftast regnar det hårt på nätterna, så pass mycket att regndropparna smattrar högt mot sovrumsfönstret och väcker mig flera gånger per natt. Men jag är glad över att ha tak över huvudet och ett varmt täcka att värma mig med, så jag slipper i alla fall bli blöt.
Vildmarken! Alltså vi har ju massor av grönområden och skog här i Haninge, och idag valde min gode vän Marcus och jag att ge oss ut i en av de farligaste skogarna vi har här i Sverige. Tyresta nationalpark…
Vi har alla kunna läsa om vargen som strök runt där för några år sedan, och jag tror personligen att den läskiga figuren Sommarskuggan har sitt ursprung i dessa skogar. Planen var att vi skulle plocka svamp och ta med oss matsäck för en lugn dag i nationalparken, men tyvärr föll halva sällskapet bort så det blev bara vi två. Och vi insåg samtidigt att våra kunskaper om de olika svampsorterna var högst begränsade, dessutom så gillar jag inte ens att äta svamp. Bortsett från kantareller, de går bra i sås och liknande. Därför valde vi istället att utforska nationalparken och dess djurliv. Vi klädde på oss varma kläder och packade ihop förnödenheter för att eventuellt klara av några dygn ute i vildmarken om det skulle behövas. Marcus tänkte ett steg längre och packade även med sig sin selfie-stick utifall vi skulle hamna i nöd. Vi fick dessvärre klara oss utan någon yxa eftersom det ansvaret vilade på en av våra vänner som tyvärr inte kunde följa med oss på detta äventyr, istället fick vi förlita oss på våra egna händer och lärdomar om skogen. Vi var dock förutsägande båda två och valde kläder med orangea detaljer som skulle synas tydligt där ute i vildmarken, Marcus gjorde detta val med tanke på att det kunde pågå någon form av jaktaktivitet där ute i skogen. Och man vill ju inte bli misstagen för en älg och bli skadeskjuten långt bort från civilisationen, så där tänkte han ju helt rätt. Jag valde byxor med en orange dragkedja på ena benet, så att helikoptrarna lättare skulle hitta oss om en stor sökinsats skulle bli nödvändig.
Vi gjorde oss redo och påbörjade vår äventyrliga vandring, och ganska omgående stötte vi på vårt första möte med ett riktigt vilddjur. Efter att ha kämpat oss för en lång uppförsbacke så såg vi något mörkt framför oss på marken och när vi kom närmare så såg vi att det handlade om en potentiellt giftig svart groda. Nu är varken Marcus eller jag några zoologer och kunde inte avgöra om denna groda var giftig eller ej, men det var ändå fullt tänkbart att urbefolkningen i Tyresta använt sig av just denna art till sina giftiga pilar förr i tiden. Vi stannade upp och tittade närmare på vilddjuret, men då började den röra på sig åt vårt håll och gjorde sedan ett farligt utfall med frambenen som fick oss att raskt springa vidare.
När vi hämtat andan efter vår flykt så kändes det lite bättre, tänk att vi faktiskt kunde ha dött där innan vårt äventyr ens hade börjat. Men det skulle inte dröja länge innan vi skulle få nya problem när vi valde att vika av från vår vanliga stig. Vi gillar ju att leva farligt och gav oss iväg ut på främmande mark när ett nytt vilddjur fick syn på oss, ett djur som på engelska kallas för ”a killer squirrel”…
Vi stannade upp och Marcus pekade med hela armen för att varna mig, där längre fram korsade den vår väg. Skulle vi vända tillbaka, eller vågade vi chansa på att den inte såg oss? Vi gick med försiktiga steg framåt och hoppades att vi obemärkta kunde passera vilddjuret, risken fanns ju att resten av dennes crew var i närheten och vi ville verkligen undvika ett möte med alla dessa om vi skulle komma därifrån med livet i behåll. Sakta smög vi fram, och lyckades tack och lov ta oss förbi oskadda. Dessa så kallade killer squirrels är ofta beväpnade med kniv och gnagartänder, fullkomligt livsfarliga!
När vi vandrat längre ut i vildmarken så började energin ta slut, det var dags att slå läger. Det lokala monsunregnet upphörde direkt när Marcus öppnade sin kaffetermos, och jag höll utkik efter rovdjur och tjuvjägare. Det var inte så varmt och skönt ute denna dag så lite varmt kaffe och vildmarksmuffins bakade på vilda blåbär gjorde susen. Vi passade även på att reka närområdet utifall vi skulle behöva övernatta i skogen, och mitt öga lokaliserade snabbt potentiella platser där vi kunde gräva oss en stridsgrop för att hålla värmen. Det fanns gott om små kvistar och pinnar också, eftersom vi båda har lärt oss av Joey i TV-serien ”Vänner” att man kan använda dessa för att stava ”PLEH” (HELP baklänges så att helikoptrarna kan läsa det från luften). Men inget av dessa behövdes, utan när vi var mätta och belåtna så fortsatte vi vår vandring rakt ut i ingenmansland, till vilka okända marker skulle våra ben ta oss. Det var frågan…
Det lokala monsunregnet fyllde skogen med små sjöar som var svåra att passera, vi fick ibland gå långa omvägar för att ta oss fram. På en plats blev vi alldeles ställda när en forsande älv som kom upp från underjorden korsade vår väg, vi följde denna älv och såg hur den skapade vattenfall längs dess framfart hela vägen fram. Tillslut lugnade sig den forsande älven och fördelade sig till mindre bäckar och vattendrag. Efter ett tag såg vi dock något helt otroligt, en enorm vattensamling hade bildats och kunde ej rinna undan ordentligt på grund av all bråte i naturen som blockerade dess naturliga flöde. Mullemeriterade Marcus agerade direkt och vadade ut i vattnet med sina stövlar med risk för sitt eget liv, och röjde resolut bort alla kvistar och annat som samlats likt en bäverdamm. Nu släpptes vattnet fram igen och tack vare detta hjältemod så räddade Marcus hela Haninge från en eventuell miljökatastrof. Vi kunde ha haft ett nytt scenario likt det i Gävle om det inte vore för honom. Jag blev helt ställd över det inträffade men är så tacksam över hans snabbtänkta agerande, vi kunde faktiskt ha drunknat om vi inte varit försiktiga och jag tycker att hela Haninge har honom att tacka för att vi slapp översvämningar i hela kommunen.
Vår vandring fortsatte genom skog och mark, och även om vi njöt av våra djupa samtal och den friska luften så började orken ta ut sin rätt. Då kom det som en skänk från ovan, en stig och människor syntes längre fram! Vi måste ha gått runt hela nationalparken och verkade vara tillbaka på den välkända barnvagnsslingan igen. Dock befann vi oss högt uppe på en höjd, och att gå nedför är jobbigare för benen. Så vi genomförde så kallade kommandorullningar ner genom skogen, träd föll omkull och klyvdes på mitten. Människorna blev chockade och rusade bort med sina barnvagnar och husdjur, men vi tog oss ju ner med bravur. Det blev lite stökigt där bland träden efter oss men det kommer att växa nya träd där sen, lite som Elton John sjunger om i låten ”The circle of life”.
Ja vilken dag, vilket äventyr! Detta kändes dock lite för enkelt och jag har funderat en hel del nu sedan jag kom hem om vi inte borde bestiga berget Kilimanjaro i Afrika eller utforska vildmarken i Alaska nästa gång. Kanske kan vi paddla SUP längs floden Nilen eller Yukon! Fast det är klart, då måste vi ha varsin pinne med oss så inte hungriga krokodiler eller arga björnar kommer för nära och skadar oss. Vore ju sjukt jobbigt om de bet hål på våra paddleboards där ute mitt i vildmarken. Nåja, tack för ett härligt och småfarligt äventyr Marcus! Detta gör vi snart om igen.
Jag tänkte inte skriva mycket mer än så, efter dagens alla intryck och upplevelser så måste jag nog vila lite här nu. Så jag säger hej till soffan, och sen riktar jag ett stort tack för att ni läser. Ha d biff!
DAGENS JERKER går till Bring som skulle leverera ett paket till mig. Vilken otroligt rörig tjänst de erbjöd! Trodde först att jag skulle hämta ut min försändelse på ett utlämningsställe, men fick då ett mail och SMS om att jag kunde välja hemleverans. Toppen tänkte jag! Så självklart gjorde jag det, men man fick inte välja datum eller tidsfönster. Okej då gör man väl det senare, men när min bokningsbekräftelse kom stod det att de levererar dagtid mellan kl.8-17. Det var ju ett härligt tidsfönster att förhålla sig till, och varför gick det inte att välja leverans kvällstid? Jag försöker då boka av min hemleverans eftersom jag jobbar dagtid, men det gick inte. Nåja, då försöker jag boka in den där jäkla hemleveransen nästa vecka istället, då kanske jag kan jobba hemifrån den dagen. Sen dagen efter kl.08.27 får jag ett SMS där det står att min leverans är lastad och kommer att levereras samma dag, då fick jag psykbryt… Ska man inte ens få välja vilken dag man tar emot paketet? Jag var ju redan på jobbet när de skickade ut detta, så jag fick surt avbryta mitt arbete och åka hem. Så den tjänsten kommer jag aldrig välja av Bring igen, och förhoppningsvis slipper jag ha att göra med dem i framtiden…
pappatarzan.com 