Kategoriarkiv: Uncategorized

Delivery to mr. Jim

3 september, 2013UncategorizedPappatarzansblogg

Hör och häpna, för med envist tjat och påtryckningar kan mirakel ske. Igår berättade Sune att han köpt winegums till mig när han var på kryssning i lördags. Till mig! Tack snälla Sune, du överraskade mig ordentligt! Vem sa att tjat inte lönar sig? Nu har jag lyxgodis som väntar på mig…

Idag fick jag stanna hemma från jobbet igen. Freja kan inte vara på förskolan med sin problematiska mage, så då sätter jag på mig VAB-mössan här hemma. Försökte komma iväg till Astrid Lindgrens barnsjukhus redan idag, men det var lönlöst. Vi fick inte ens sätta på bedövningsplåstren på Freja, de måste ju sitta på minst en timme innan provtagning. Men tack vara traumatiska upplevelser sedan tidigare så blir hon nu bara arg, rädd och ledsen. Vet inte hur vi ska göra nu. Ringde till sjukhuset och frågade, de sa att de kan försöka applicera plåstren. Men hon vill inte ha dem på sig, blir bara förtvivlad. Jag får försöka imorgon igen.
Vi ska troligen få träffa en barnpsykolog nästa vecka, hoppas vi kan få lite råd och tips på hur vi ska hantera detta. Det går inte att fortsätta såhär varje vecka. Om jag ska vara hemma varje gång det händer så försvinner våra föräldradagar snabbare än planerat. Eller så får jag väl plocka ut en månadslön som räcker till ett paket blöjor, två äpplen och en varmkorv… Suck!

Jocke fyller år idag! GRATTIS! Vill du ha en varmkorv?

Theo is on fire! Åtminstone önskar han tydligen det, för han har försökt äta upp en tändsticksask idag. Efter det har han ätit lite dåligt när vi serverade mat.
Han är överallt nu, kryper på alla fyra och oroar oss konstant. Reser sig upp med hjälp av bord och stolar som han kan hålla sig i, och står stadigt nu. Betyder det att han går snart? Herregud…
Nova håller tillbaka sin utveckling och sitter mest stilla och ropar på folk. Hon känner kanske att hon inte behöver krypa eller gå, alla kommer ju till henne. Men då vet vi var hon är istället och det känns ganska skönt nu när man får jag Theo överallt.

Imorgon ska det gaddas! Är nyfiken på hur det kommer se ut när vi är klara, men förhoppningsvis blir det bra!

Och på fredag kommer gräsmattan. Hurra! Då ska det rullas gräs jäklar anamma! Tack Tommy för hjälpen med beställningen.

Shhh… Nu börjar de igen, twinsen. De ligger i sängen och snurrar, och gnyr i sömnen. Bäst att göra klart vällingen innan de vaknar. Ha d biff!

DAGENS JERKER får Sune. Han överraskade mig så mycket med att köpa winegums till mig. Och jag gillar inte överraskningar!

Zzz… Zzz… Vakna!

1 september, 2013UncategorizedPappatarzansblogg

Vad har hänt? Vad har inte hänt? Nu var det några dagar sedan jag hann skriva här senast, men vi har haft fullt upp. Ska erkänna att nu, nu börjar tröttheten komma ikapp en. Det märkte jag i fredags om inte annat…

Men först lite om vad som hänt. Vi var i torsdags med Freja till läkaren igen. Det slutade som vanligt utan några konkreta svar om hur vi kan gå vidare. Men de ville att hon skulle lämna blodprov så att de kan utesluta eventuella allergier och liknande. Bra! Ett steg framåt i alla fall. Men det gick åt skogen, Freja blev livrädd när de kom med nålen så det blev inget blodprov. Vi får istället boka in oss på Astrid Lindgrens barnsjukhus och låta dem ta blodprovet istället. De är flera som hjälper till och är vana vid små barn. Så på onsdag ska jag ta med henne dit, hoppas det går vägen. Hon vill i alla fall ha en Piggelin glass när hon är klar har hon sagt. Det kan hon få då tycker jag.

Sedan kom fredagen, det var dags för fredags mys. Jag var nyfiken på att grilla kyckling på en ölburk som jag nämnt tidigare. Ikväll skulle det ske! Fram med fågeln, sedan krydda krydda krydda gnida krydda mera. Slutligen, in med ölburken i baken på fågeln. Geronimo!
Glatt studsar jag nästan ut till grillen men upptäcker där att min fågel ej får plats under locket. Scheize… Ja men in med den i ugnen istället då. Där fick den gosa till sig länge innan vi sedan tog ut den igen. Den luktade fantastiskt gott, vilken grej! Men innan vi kunde börja äta skulle jag bara natta tvillingarna. Bara, natta…
Klockan var 01.35 när jag vaknar till på sängen med Novadore bredvid mig. Va fasen nu då tänkte jag. Jag lade ner henne i hennes säng och fumlade ut ur sovrummet. Ingen där? Jenny har uppenbarligen matat Freja kan jag se eftersom hennes bestick och tallrik står framme. Men de har nog somnat i Frejas säng efteråt. Där står nu min fågel, torr och inte lika saftig och varm som när jag tog ut den ur ugnen. Jag suckar, delar den på hälften och sätter mig vid matbordet. Då kommer Jenny utstapplande och kisar med ögonen. Hon ser förvånad ut.
– Ät torr tråkig kyckling om du vill, det finns en halva kvar. Sa jag uppgivet.
– Mm. Mumlar hon utan att jag förstår vad hon säger. Men där sitter vi mitt i natten och äter vår ölfågel. Efter det matades twinsen en sista gång. Sedan gick vi och lade oss igen. Det var vårt fredagsmys…

Ja som alla med egen erfarenhet sa när vi väntade tvillingarna. ”Det är inte dubbelt så jobbigt, det är bara dubbel glädje”!
Charmigt sagt, men det är ju inte sant. Nu vill jag inte att folk ska tycka synd om oss, för så är det verkligen inte. Men mitt i all eufori av glädje och underbara känslor så kommer verkligheten ifatt dig. För du måste få vila, du måste få sova. När barnen håller låda och är glada och friska så flyter allt på bra tycker jag. Men när någon blir sjuk, eller som nu med denna 8-månadersfasen. Eller om det beror på de nya tänderna? Vad vet jag, men de är inte lika lättsamma då. Detta märks inte av så mycket dagtid, utan det är just kvällarna och nätterna som blir annorlunda. De vaknar oftare under natten och tidigare på morgonen. Nu har de börjat vakna klockan 04.00 på nätterna och verkar utvilade då redo att stiga upp. Aldrig i livet! Mer välling och sedan nästan en timmes kamp för att få dem att somna om igen. Jenny är oftast inne hos Freja som på grund av sin mage inte heller sover bra om nätterna. Just detta känner inte jag är dubbel glädje, utan jag får väl bli första föräldern till tvillingbarn att erkänna att det då är dubbelt så kämpigt. Ser stormen av arga kommentarer framför mig nu, men jag är bara mänsklig och måste få dela med mig av det som händer. Kanske finns det någon som känner igen sig och kan hålla med mig, istället för att binda fast mig i lekparkens gungställning och elda upp mig till den arga mobbens förtjusning…
Sedan har vi ett annat dilemma, nu när jag ändå gnäller som fasen här. Ni kan kanske räkna ut vad som händer om en av twinsen vaknar och är ledsen. Jo då börjar genast den andra att skruva på sig lite där i sängen. Är man då inte där inom loppet av sekunder, ja då har du två gråtande barn. Detta brukar kunna hanteras, men det händer även att barn nr.3 blir väckt av detta. Då har vi tre barn som gråter. Detta är inte heller ohanterbart, det går att lösa. Men det tar tid och är inte problemfritt. Vi föräldrar blir sura på varandra för att den ena inte löser situationen som den andra tänkt sig. Men med lite improvisation och tålamod så somnar alla sakta om. En efter en, och du kan snart återgå till att plocka disk eller sova. Ja, eller vad du nu höll på med…

Men detta jag skriver om är ju ändå bara en liten del av vardagen. Vi är tacksamma över att ha så glada och lättsamma barn som vi trots allt har. Och jag håller faktiskt med om en sak, att det är verkligen dubbel glädje! Det behövs så lite för att man ska glömma de jobbiga stunderna och bli förtrollad av deras små leenden. Sedan vet jag ju om att just detta med sömnbristen blir bättre med tiden. När man har ett barn så kan man ju passa på att sova när barnet sover, det är skönt! Men med två blir det inte lika enkelt. Du låter den första somna, och sedan är det dags för den andra. När båda somnat har du oftast, med lite tur, cirka 20 minuter på dig innan den första vaknar igen. För de sover oftast runt 30-45 minuter åt gången under dagarna. Men då måste du somna på en gång, bums! Och hur ofta händer det? Men de kommer snart sova hela nätter utan att vakna och det är då jag ska ta igen all min sömn. Då ska jag bli laddad till 100% och leka järnet hela tiden med de små liven! Längtar galet mycket!

Idag var Lena här på besök, så jag släppte lös Freja att baka en sockerkaka. Jag hjälpte henne bara att måtta alla ingredienser, sedan hällde hon i och rörde ihop allt. Och resultatet blev fantastiskt gott! Den sjönk dock ihop lite men det kan nog ha varit mitt fel som inte hade den i ugnen tillräckligt länge.
Sedan kom Roger förbi, och Fredrik med sin trollerilåda. Han putsade upp aluminiumlisterna runt bakrutorna på bilen som blivit flammiga och fula. Så nu skiner de igen, jättefina! Nu måste jag bara vaxa hela bilen någon dag. Blev lite sugen, sen så kommer det grå monstret att glänsa!

Nu väntar jag bara på middagen, bättre sent än aldrig. Eller hur magen? *KUURRRRRR*
Ha d biff!

DAGENS JERKER går till Mogge. Hah! In your face! Han skickade sms-antydningar om att jag är tjock. Såhär skrev han angående mitt eget påstående om att jag är en ganska snygg herre:
– Nej…..assnygg. Brad Pitt å gänget hamnar i skuggan av din sexualitet å snygghet!
Skuggan? Hur kan man tolka det annorlunda än att jag har en stor skugga på grund av att jag är stor och tjock?

Fabriksmassakern

28 augusti, 2013UncategorizedPraktikantenPappatarzansblogg

Jag är rädd. Fruktar för mitt liv. Hur hamnade jag här? Mayday. Mayday…

Hoppas hen inte läser detta inlägg, ty då är verkligen slutet nära för mig. Jag, en tunnhårig och blek man i mina fetaste år. Endast 33år ung, fruktar för denna främling. Denne mystiska hen, som likt en vilande vulkan bara väntar på att få explodera i ett utbrott…
Hen jag skriver om är en praktikant vi har på jobbet. Hen har varit hos oss några veckor nu, men det var först nyligen jag fick stifta bekantskap med hen när vi för första gången jobbade tillsammans. Hen har tidigare gett ett lugnt och sansat intryck och knappt vågat hälsa på en när man träffats på jobbet. Blyg hen den där tänkte jag för mig själv. Men tänk, om jag har fel…
När hen för första gången kom till mig och berättade att idag skulle hen assistera mig resten av dagen, tog jag emot hen med öppna armar. Hjälp uppskattas alltid! Men omgående började jag känna oro. En oro som sakta växte till en rädsla. En rädsla som snart vuxit till någon form av, panik! För i de lugnaste vatten simmar Sune på rygg… Eller hur var det nu igen *retas med Sunis bara*
Till en början satt hen tyst på sin stol och sa inte mycket. Jag som traditionell svensk började ställa frågor för att få igång ett samtalsämne. Men svaren var korta, och ibland otydliga. Jag spände ut magen lite extra och fortsatte ställa frågor, något måste hen ju vilja prata om. Men nej. Inte alls. Musik då, det är ett bra samtalsämne! Jag som gillar precis nästan all musik. Och just då spelades låten ”Under the Boardwalk” på min musikanläggning där vi stod och jobbade.
– Hör du vem som sjunger? Frågade jag vänligt.
– Nej. Svarade hen.
– Det är kanske svårt att höra och aningen otippat, men här är det ingen annan än självaste Bruce Willis som framför låten. Berättade jag stolt och sträckte på mig.
– Ingen aning om vem det är. Svarade hen kort.
– Va? Bruce Willis, skådespelaren? Förklarade jag och såg frågande ut.
– Nej, men jag är ju ganska ung. Fick jag till svar.
Men ”Yippee ki-yay” för fan! Tänkte jag för mig själv och spelade upp scener från första Die Hard filmen i huvudet innan jag återvände till verkligheten igen.
– Jo, men Die Hard filmerna har du väl sett? Frågade jag och ville säga yippee ki-yay till hen med enorm inlevelse. Men avstod.
– Jo dem har jag sett. Svarade hen och tittade beslutsamt på flaskorna hen hade framför sig på produktionsbandet.
Började nästan känna att hen inte gillar mig, kanske lite dämpat hat fanns där. Och det var då jag förstod, att snart kommer jag nog dö…
Jag tog avstånd och höll mig undan. Var hen en sådan, en sådan där hen som inte gör mycket väsen av sig. Som verkar hur lugn och sansad som helst. En som ingen tidigare riktigt reflekterat över utan hen har bara funnits där. Tills den dagen kommer då hen spelar in ett medelande som hen sedan lägger ut på Youtube, innan hen begår exempelvis en skolmassaker. I det här fallet en fabriksmassaker…
Jag delade snabbt med mig av min oro till några medarbetare. Vissa tog till sig av det fasansfulla jag precis upptäckt om vår praktikant. Andra tog vara på situationen och skrämde upp mig ännu mer. De låtsades hålla i hemska maskingevär och siktade på mig, sedan låtsades de skjuta mig. Jag blev kissnödig. Hallå! Vad ska jag ta mig till? Får man agera i förväg? Är det okej att smyga upp bakom hen och slå ner denne med en pinne bakifrån? Eller i en oväntad attack skrika ”judo” och dela ut ett lamslagande hugg? Jag vet inte. Vad jag vet, är att jag är på min vakt. Och jag vänder inte gärna denna hen ryggen, utan har gärna några meter tillgodo och vassa kartongbitar redo att försvara mig och mina arbetskamrater…

Skämt åsido, vi har en praktikant på jobbet som assisterat mig sista tiden. Väldigt tyst och försynt, men självklart trevlig. Hoppas jag inte avskräckt denna från framtida uppgifter i arbetslivet. Vill ge praktikanten lite ”bra att veta” erfarenheter som denna kan få användning av senare. Återstår att se om jag lyckats eller ej.

Freja vår lilla tös, har haft en ny period med sin knasiga mage. Hon vill verkligen inte bajsa. Nu stretade hon inte emot lika länge innan hon tillslut bajsade. Men hon är ledsen, mår dåligt och kämpar som tusan varje gång. Och hon äter väldigt lite. Vi försöker uppmuntra henne med någon sorts belöning för att hon ska förstå att det inte är farligt och istället känna att hon gjort något bra. Jag frågade om hon ville ha något speciellt att äta, för nu måste hon vara jättehungrig.
– Jag, jag vill ha ketchup! Bajsketchup!
Nu äcklas nog kanske några av er, men ni förstår nog att det inte är bajsketchup hon vill äta. Utan jag brukar skriva ord eller rita exempelvis hjärtan med ketchupen på hennes tallrik. Nu ville hon att jag ska skriva ordet bajs med ketchupen. Till detta ville hon även ha köttbullar och pasta. Så, voila!

Nu har vi dock valt att gå vidare för att försöka få ett slut på detta magstrul en gång för alla. Så imorgon träffar vi läkaren igen för fortsatt utredning och eventuellt kontaktar vi en barnpsykolog som kanske kan hjälpa oss med detta. Nu verkar hon inte längre förstoppad som han var tidigare i år, utan det är nog mer rädslan för att bajsa. Men vi får se om de vill ta lite prover för att utesluta allergier och så vidare. Håller tummarna, vill inte att hon ska behöva kämpa såhär varje vecka.

Vi passade på att göra något hon tycker väldigt mycket om idag innan vi gick till bvc. Nämligen mata ankorna i hamnen! Idag var även en svanfamilj där och simmade. Freja var lyrisk över de stora fåglarna.

Läggdags? Redan? Okej då, ha d biff!

DAGENS JERKER går till praktikanten som skrämmer mig…

Look-a-like

26 augusti, 2013UncategorizedErik, Evan McGregor, ICA-Jerry, Liam Neeson, Marcus, Mogge, PSY, Richard Gere, Tommy, TrePappatarzansblogg

Jag har jobbat som vanligt idag, inget konstigt. Dock fick jag höra av Kaisa att jag är lik en av skådespelarna i filmen ”Grown Ups” som jag tittade på förra veckan. Förstod jag henne rätt så är det Kevin James hon syftar på, och han har lite hjältestatus i min värld. Framför allt så älskar jag hans tv-serie ”Kungen av Queens”. Men lika, nja kanske. Avgör ni…

Jimmy the Great eller Kevin James?

Ja vi har ju samma kroppshydda i alla fall, och pannor stora nog att med projektor spela upp film på.

Detta triggade mig lite och fick mig att fundera. Vilka av mina vänner är lik någon känd person? Jag googlade runt och hittade några likheter. Några är medvetna om likheterna sedan tidigare, andra är helt nya som jag nu upptäckt. Bilderna i sig här kanske inte är jättelika, utan ni får tänka på personerna i sig.
LIKA SOM BÄR? Titta och avgör själva!

Först ut, min kära vän Erik!

Erik eller Evan McGregor?

Otroligt lika!

Sedan, underbara Mogge!

Mogge eller Liam Neeson?

Lika hårda och coola!

Efter honom, min passionerade vän Tommy!

Tommy eller Richard Gere?

Förföriska och manliga! (Kan se framför mig hur Jossan inte håller med i mitt resonemang)

Sist, men inte minst, trendgurun Marcus!

Marcus eller ICA-Jerry?

Ja, den sista där kanske gör er fundersamma och det var bara en tillfällighet att de är lika på denna bild. Därför kommer Marcus igen, här!

Marcus eller PSY (Gangnam Style)?

Samma klädstil, samma moves! Han har allt…

Så roligt jag har haft i detta tankepyssel, oj oj! Har spanat igenom våra facebookbilder och hittade då ovanstående konstverk. Mina härliga vänner, ni är superbäst!
Ledsen Mogge att jag inte valde Tom Cruise till din favör. Men han är helt enkelt inte lika krallig och man nog att få jämföras med dig längre…

Det var allt för idag! Nova drog av min örsnibb kändes det som, inte skönt.
Nu hoppas jag på en kväll med försenat lördagsgodis och filmen The Hobbit i 3D. Glasögon på, ha d biff!

DAGENS JERKER går idag till ”mobiljätten” Tre. Nu har mitt abonnemang strulat sedan i torsdags, trots att jag ringde dem då. Sms som inte kommer fram och dålig täckning, vad händer?
Vi väntar även på ett brev från dem för att kunna låsa upp operatörsspärren på en av våra iPhones.
– Det brevet kommer inom en vecka. Sa de då.
Det var veckan efter midsommar. Amatörer…

Dagen efter årsdagen

25 augusti, 2013UncategorizedÅrsdag, Glada Hudik-teaternPappatarzansblogg

Igår firade vi! Jenny och jag har nu varit ett par i fem år. Tänk vad tiden går fort, men vi har faktiskt hunnit med en del. Vi har hunnit resa tillsammans, flytta ihop och köpa ett hus tillsammans och fått tre barn. Så nu är det väl egentligen bara en sak som behöver göras för att fullborda vår kärlek för varandra. Giftermål? Inte riktigt. Men vi borde skaffa en hund…
De tre V:na har väl de flesta hört talas om? Villa, Volvo och Vovve. Fast det sistnämnda är vi inte alls överens om, tråkigt nog. Jag får väl byta ut det sista V:et mot en vespa eller en vaxduk. Men just nu känns det mer troligt att det istället blir en värktablett. Oj vad det är synd om mig. Oh, the horror…

Firandet då, det kan jag ju berätta lite om!
Det skulle börja med ett blomsterbud med en vacker rosbukett på lördagsmorgonen. Men av någon anledning levererades blommorna på fel dag, och kom redan på fredagen. Attans! Det tog ju lite död på hur hela dagens firande illusion skulle börja. Sedan hade vi bett min syster Linda och moder Cina om hjälp med barnpassningen denna dag. Så de kom ut och fikade med oss innan Jenny och jag åkte iväg. För enkelhetens skull så valde vi en eftermiddag att fördriva tillsammans, barnfria i lugn och ro.
Omtänksam som jag är så hade jag lite planer som skulle uppskattas av oss båda. Men helst av allt ville jag ta in på hotell denna lediga eftermiddag och bara, sova… Zzz! Men jag är bättre än så.
En bio kändes helt rätt, men utbudet var skralt denna lördagseftermiddag. Vi kunde inte vara borta hela dagen utan fick ta en film som började runt kl.15.00. Det förde oss till Sickla, de hade två filmer att välja på vid den tidpunkten. Antingen ”Hokus Pokus Alfons Åberg” eller ”Hur många kramar finns det i världen”. Det blev den sistnämnda, Jenny var ju väldigt förtjust i ”Hur många lingon finns det i världen”. Men först, mat!
Vi var båda nyfikna på Texas Longhorn Burger i Sickla. Det stället har jag hört mycket om och tror det passar oss. Så vi gick dit och åt varsin hamburgertallrik med smaskig dryck. Sedan var vi överlägset propptjockast i hela Stockholm. Okej inte Jenny kanske, men jag var det. Mäktigt och helt fantastiskt gott!

Sedan fördrev vi sista tiden innan bion med att strosa runt en stund. Vi kände oss lite tvungna att avnjuta en glass också, så vi slog oss ner på ett fik.
Nu börjar bion! Vi två var först in i salongen, som var väldigt liten. Det var bara sex stolsrader, och vi satt ensamma på vår rad näst längst bak. Men sedan hände något. En grupp om sju eller åtta människor kommer in och slår sig ner på en av raderna framför oss. Nu rasar väl omvärlden mot mig och man blir offentligt bespottad. Men det var några vuxna med utvecklingsstörning och deras handledare eller vad de kallas för. Inget konstigt alls, de höjde faktiskt glädjen i biosalongen och applåderade åt reklamfilmerna innan filmen började. De var laddade helt enkelt! Men när filmen skulle börja slog det mig. Hur gör jag nu? Om karaktärerna i filmen, som handlar om just några med utvecklingsstörning, gör något oväntat roligt. Är det okej att skratta då? Jag har ju sett föregångaren och vet ju hur roliga skådespelarna är. Det är kanske bara jag, men jag var tvungen att fråga Jenny angående detta. Så jag lutar mig försiktigt och viskar fram min fråga.
– Jag väntade bara på att du skulle säga något om det. Det ”svaret” fick jag och sedan började filmen.
Jaha, men hur gör jag nu då? Äh, vi får ta det som det kommer. Och det tog inte lång tid innan man avfyrade den ena skrattsalvan efter den andra. De är så underbara och härliga! Glada Hudik-teatern tror jag de heter, fantastiska! Filmen var jättemysig och underhållande. Kan varmt rekommendera den, speciellt om ni gillade föregångaren. Och vår lilla grupp i biosalongen tycktes gilla filmen de också. Det var väl bara dumma funderingar från min sida innan filmen började. Jag vet fortfarande inte vad Jenny står i mitt moraliska dilemma, men hon är ju en större människa än vad jag är när det gäller sådana saker. Så jag skrattade när hon skrattade, för att vara på den säkra sidan…

Sedan skyndade vi oss hem! Märkligt hur mycket man kan sakna sina barn efter bara en eftermiddag ifrån varandra. Men väl hemma igen fick vi höra att allt gått bra. Vilket det oftast gör, brukar sällan vara några problem att lämna bort dem. Så vi tackar syster och mor för all hjälp!
När alla barnen var nattade och sov så avslutade vi kvällen med varsin irish coffee. Och en bit smaskig chokladkladdkakagrej. Mums!
Jag fick ett fint halsband med silverhänge av Jenny. På det var barnens namn ingraverade, jättefint! Känner mig lite blek nu som bara köpte blommor och presentkort på SF bio. Tanken var att hon ska få nyttja det själv eller med vänner och få lite ”egen tid”. Men nu måste jag väga upp det hela lite och köpa nåt dyrare.

Freja inledde gårdagen med att skrämma slag på mig igen. Hon satt och tittade på Pippi Långstrump medan jag vispade grädde. Och som många andra barn så ville hon slicka av grädden från visparna. Så hon fick dem och rusade in i vardagsrummet. Men när jag står och diskar så hör jag henne prata.
– Pippi, vill du ha grädde? Vill du ha grädde Pippi?
I ögonvrån ser jag hur hon med utsträckt arm håller fram en av visparna med grädde framför TV:n, och börjar gå framåt.
– NEJ NEJ NEJ! Inte… INTE! Kladda grädde på TV:n Freja! Säger jag väldigt bestämt och går in till henne.
Men hon hade inte kladdat, hon höll bara upp vispen framför skärmen. Usch va dum man känner sig. Varje gång reagerar jag likadant, men varför? Hur farligt kan det egentligen vara, lite grädde går alltid att torka bort. Freja verkade inte bry sig så mycket utan smaskade vidare på sin grädde. Jag satte mig hos henne en stund och bad om ursäkt för att jag lät arg. Hoppas jag lär mig till nästa gång…

Idag var hon i farten igen! Inget kladdande, utan bara med sitt underbara resonemang för att få sin vilja igenom.
– Pappa, jag vill ha glass! Sa hon runt klockan åtta på morgonen.
– Nja, det är lite tidigt för glass. Pappa vill nog hellre äta frukost först. Vi kan äta glass efter maten ikväll istället, alla tillsammans! Försökte jag resonera med henne.
– Men pappa, jag… Jag kan lära dig äta glass nu! Jag kan lära dig! Sa hon och tittade på mig med sina rådjursögon.
Hahaha, hur kan man motstå ett sådant erbjudande. Jag lyckades istället få henne att följa med mig ut och handla. Tycker inte det är superbra att börja dagen med sötsaker, då äter hon inte så bra med frukost eller lunch. Men det gick bra, hon glömde glassen och följde med mig till affären istället.

Ja men om man skulle ta och hoppa i säng nu. Imorgon börjar en ny arbetsvecka, kroppens batterier måste vara laddade. Ha d biff!

DAGENS JERKER går idag till Coop. Här kommer jag, prisjägare Jimmy Fett, och ska fynda bland veckans erbjudanden. Så är ALLT jag vill köpa slut. Inga ersättningsvaror. Fy skäms!

Äh… Mer än så bör det väl kanske krävas för att få DAGENS JERKER. Men jag har inga andra kandidater. Så grattis Sune, och välkommen tillbaka från semestern!

Språkkurs i Prison Break Spanska

23 augusti, 2013UncategorizedPrison Break, SpanskaPappatarzansblogg

Spanskan är ett av världens mest utbredda språk och det låter så coolt när man hör det. Jag hade min chans att lära mig språket i högstadiet, men gick miste om det. För jag, Jimmy Mats Hanell, lurades likt många andra ungdomar av det politiska spelet som pågick på den tiden…

Det handlade om Sveriges vara eller icke vara, medlemskapet i EU. Eller EG som det hette då. För vi blev itutade att EU är det bästa för Sverige, och bortsett från engelska språket så skulle nu tyska bli dominerande i Europa. Så lät det då, och för en ung man med stora planer för framtiden så valde jag därför just tyska. Och nu frågar ni er kanske, hur stor nytta har jag haft av det?
Ja, det är väl kul att förstå cirka 5% av Rammsteins sångtexter. Ibland kan man skratta lite åt en tysk svordom i någon kall film om andra världskriget. Men mer än så har jag inte fått användning av mitt tredje språk. För jag minns ju inte vad jag lärt mig.
Jag som 13-åring var medlem i Flygvapnet ungdom och skulle bli stridspilot, eller hjärnkirurg. Det låter osannolikt men det är faktiskt helt sant! Båda dessa yrken krävde en lång utbildning och jag kände verkligen att tyska var det rätta för mig då. Nu, 20 år senare (shit va gammal jag är, mayday mayday) så ångrar jag att jag inte valde spanska eller italienska istället. För jag flyger inte JAS39 Gripen, och jag har banne mig inte blivit betrodd med en främlings hjässa och skalpell heller! Nej jag blev istället fotbollsnörd och hade förmodligen glatts mer åt att kunna tyda deras läppar på fotbollsplanen när de blir sura på varandra.

Men idag, då tänkte jag att jag skulle överaska. Briljera! Japp, för våra chilenska medarbetare Daniel och Jorge med mina inlärda spanska fraser och ord. Jag haffade Henke först, han har chilenskt påbrå, för att se vad jag kunde leverera i citatväg. Jag ville fråga, på spanska, vem som är boss på Linje S (produktionslinan jag jobbade på idag). Och alla ni spansktalande läsare där ute, snälla skratta inte. Men detta är vad som kom ut ur min mun:
– Henke! Dime lechero patron Linje S?
Henke svarar:
– Va? Och tittar frågande och irriterat på mig.
Skit samma tänkte jag, han kanske inte kan spanska lika bra som jag. Så jag vänder mig mot Daniel som jag vet talar flytande spanska och förmodligen skulle förstå mig.
– Danne! Dime lechero patron Linje S?
Danne tittar på mig, och av blicken att döma så undrade han nog om jag var helt dum i huvudet. Detta fick mig att faktiskt tveka på mig själv.
– Var det fel uttalat? Frågade jag honom.
– Det är möjligt att de säger så någonstans, men jag fattar inte vad du menar. Säger Danne, gentleman som han är.
Jag förklarar då vad jag försökte säga.
– Sa jag inte ”säg mig vem som är boss på Linje S”?
Danne ser mycket förvånad ut.
– Nej…
Va fasen! Jag har ju hört dem prata spanska i tv-serien Prison Break, när de är fängslade i Panama. Jag kollade genast upp detta. Och det visar sig tyvärr, att jag sa något ungefär såhär:
Säg mig mjölkbud/mjölkpojke chef Linje S.
Så nu förstår jag Henke och Dannes förvåning, och kände att jag var tvungen att förklara mig. Det enda Danne förstod var att jag sa något om mjölk, men han förstod inte varför. Och jag kan inte klandra honom, så nu har jag lagt det spanska språket bakom mig. Det låter ändå alldeles för mycket ”vilda västern” för min smak…

Idag var det full rulle när jag kom hem! Anna var här på besök med sina barn Sigge och Ellen. Jag hörde Freja och Sigge leka redan innan jag klev innanför dörren. De är i samma ålder och har superkul och trivs väldigt bra ihop. Sen åt vi fiskgryta som Jenny gjort. Jag är ju inget fan av kokt fisk så jag höll låg profil genom hela middagen. Men själva grytbasen var god, jag kan bara inte svälja kokt fisk utan att få kräkningar.
Så nu har jag ätit ett nytt lass mat, lite pommes och kycklingfilé. Mums!
Såg dessutom att filmen ”Grown ups” gick på TV samtidigt som jag åt, det blev perfekt middagsunderhållning!

Det var allt för idag! Ha d biff!

DAGENS JERKER går praktikanten på jobbet som jobbade med mig idag. Han lyckades på något vis åstakomma stopp i avloppet när han diskade ur en tank vi tömt på duschcreme. Detta ledde även till översvämningar genom andra golvbrunnar runt om i fabriken. Kul sätt att avsluta en arbetsvecka…

Fåglar & Magplums

22 augusti, 2013UncategorizedFågeln, Sigge, WillyPappatarzansblogg

Tänk att det finns de som fortfarande har semester. Avundas er och längtar till nästa ledighet. Det blir väl juluppehållet skulle jag tro… Åh snart är det jul!

Det var igår det hände. När jag nattade tvillingarna så fick jag ett sms från Jenny i vardagsrummet om att vi har en fågel inne. Jag gillar fåglar, skulle gärna tänka mig en beostare eller en papegoja av något slag. Avskyr dock fiskmåsar och duvor. Hoppades såklart att det inte skulle vara en stor fågel. Spännande, så fort twinsen somnat in ordentligt skulle jag starta operationen:
Saving Birdie Nam-Nam
Men innan jag hann ut kom ett nytt sms. Nu satt den tydligen precis utanför sovrumsdörren. Då började jag måla upp bilder i mitt huvud om situationen och frågor började dyka upp… Varför tar inte Jenny ut fågeln själv? Ligger hon och Freja på soffan under en filt just nu, som min syster Linda hade gjort? Hur stor är den egentligen? Är det kanske en örn, eller en spunk?
Det var bäst att ta med sig en kudde ut utifall jag skulle bli tvungen att försvara mig. Så jag öppnade sakta dörren och smög fram, med kudden redo för det värsta. Men där satt en liten brun fågel, söt och helt oförarglig. Jag gjorde mig stor och föste den mot ytterdörren, men då flög den ut till köket istället. Den satte sig på köksfläkten och kikade runt. Aha, då fick jag en smart idé! Jag gick ut och hämtade bandyklubban som låg utanför. Då kan fågeln kanske hoppa över till klubban när jag håller fram den. När jag kom in igen skrek Jenny att jag inte skulle slå fågeln! Nu får hon väl ge sig, varför skulle jag göra något sådant? Besviken över min sambos kännedom om mig själv så iscensätter jag min plan. Men den flög iväg. Tillslut så sätter den sig nedanför fönstret i vardagsrummet, så jag öppnar och ut i det fria flyger den lilla fågeln. Operation slutförd!

Denna fina lilla bild tog Jenny på den fina lilla fågeln.

De var elaka mot mig på jobbet idag! Allt började med att Johnny såg lite uppgiven ut. Så jag lämnade en lapp hos honom där det stod ”Jesus vakar över dig Johnny boy” eller nåt liknande. Tyckte att han behövde höra det! Men då vände vi tydligen på steken, och istället fick jag smeknamnet Jesus… ”Alla har hört talas om honom, men ingen har sett han”…
Gissar att det är det ökända VAB-kontot de syftar på. Yes, jag är the VAB-kung… Snyft…
Jag är lite inne på att ha en sådan där blomspruta med mig när jag jobbar. Så kan jag spruta lite vatten på dem när de är otrevliga. Som man gör på olydiga hundar. Så får det nog bli! Fast det är klart, ”det går inte att lära gamla hundar sitta” heter det ju. Och de är riktigt gamla hundar jag arbetar tillsammans med. Framförallt Harry. Ni kanske minns honom som en Tyrannosaurus Rex när jag beskrev honom i tidigare inlägg. Han hakade genast på Jesus grejen. Så den dinosaurien behöver vi spruta mycket vatten på. Och Johnny…

Jag är ett stort fan av Willy! Inte späckhuggaren, nej. Utan farbrorn från programmet ”Bygglov”, Willy Björkman. En otroligt festlig farbror! Han får mig alltid att skratta, jag behöver bara titta på honom så blir jag glad.
Ikväll så var han med i programmet ”Kändishoppet”, där kändisar hoppar simhopp. Tyvärr åkte han ut ur tävlingen, men det var nog inte hans grej helt enkelt. Han var alldeles blåslagen av sina magplask. Men jag tycker han är cool som ens ställer upp i en sån tävling.
Sedan är han oroväckande lik Theo. Kolla bara frisyrerna…

Imorgon kommer Frejas favoritkompis Sigge med familj hem till oss. Jenny har matplaner så vi får se vad det blir till middag.
Nu blir det inte mer än såhär idag. Ha d biff!

DAGENS JERKER går oavkortat till farbröderna Harry & Johnny. Nobody calls me Jesus!
Eller VAB-kungen för den delen…

Maneten

19 augusti, 2013Uncategorized8-månader, ManetPappatarzansblogg

Gratulerar gör vi idag till Nova och Theo på 8-månadersadagen!
Det måste vara något speciellt som händer just vid denna åldern. Barnmaten man köper exempelvis ”uppgraderas” nu förpackningarna och burkarna från 6-månader till 8-månader. Vi har även den berömda 8-månaders ”fasen” som vi genomgår nu med full kraft. Tänk vad tiden går fort, nu är de snart vuxna…

Theo ger Nova en blöjwedgie…

Dessa två små charmtroll behagade vakna kl.04.20 idag, och var sådär härligt pigga och glada. Kanske visste de eller så kände de på sig att det var deras 8-månadersdag idag. Men var Jenny pigg kl.04.20? Nej. Var jag pigg kl.04.20? Nej. Så vi gick upp och förberedde varsin flaska välling i ett försök att få dem att somna om. Men…
– Mammaaaaa!! Ropar en ledsen Freja från sitt rum.
Men så förträffligt! Jenny får rusa in och försöka få henne att somna om. Här står jag nu i enbart coola kalsonger med en nappflaska i vardera hand, och framför mig sitter två små mini-me som ler och sträcker sig efter sin mat. Okej, där rök sista sömnen den natten kände jag spontant. Men när de ätit och gnällt lite så kom Jenny tillbaka, men hon fick återvända till Freja som vaknade igen. Då blev jag lite ledsen. Så i ett sista försök drog jag med hängiga maskulina armar fram barnvagnen och körde runt dem inne en stund. Och de somnade! Problemet var att nu var det bara 20 minuter kvar till min väckarklocka skulle ringa. Lite såhär är det ibland, sömnlöst och lite uppgivet…

På jobbet har vi kläder! Arbetskläder som är vita och inte är figursydda på något vis. Till dessa bär vi klapperträ (träskor) och på huvudet har vi ett hårnät. Inte så tjusigt, inte alls faktiskt. Det som gör det än mindre tjusigt på mig, förutom att t-shirten envisas med att rulla upp på magen, är att jag har ju inget hår att fylla ut hårnätet med. Eftersom jag är flintrakad. Så detta hårnät liksom svävar runt skallen på mig. Idag insåg jag att jag liknar en manet när det ter sig på det viset. Oerhört ful manet! Men som jag skrev i ett tidigare inlägg så nöter ju min rakade skalle till slut hål på detta nät. Då blir det ännu fulare…

Jag funderar på att skaffa mig en fin hatt istället. Inte en mössa för det blir för varmt. Nej, en hatt som liksom speglar min personlighet. Ni som gör er roliga nu och tänker att ”ja då blir det en sydväst”, ”en Beppe-mössa” eller varför inte en ”fez”. Ni får tänka om! Jag vill istället föreslå en hatt likt den Indiana Jones har, fast vit då förstås. Den måste ju vara GMP klassad. Alternativt en vit Darth Vader hjälm, med tillhörande röstförvrängare…

Det är med trötta ögon som jag nu känner att jag inte orkar skriva mer. Behöver sova, så sköt om er och ha d biff!

DAGENS JERKER går till Jenny. Hon är ofta ilsken och arg på mig nattetid. ”Jenny kan väl inte vara arg? Kan jag inte föreställa mig” tänker nog vissa och hävdar motsatsen. Ni har fel. För med lite sömnbrist blir även den snällaste lilla nyckelpigan arg. Kanske inte helt obefogat alla gånger, men jag vill att hon ska vara snäll som jultomten dygnet runt. Hohoho…

Röda kräftisar

17 augusti, 2013UncategorizedÅngtvätt, KräftorPappatarzansblogg

De jagas om natten, i mörkaste vatten.

De kryper och krälar, och andas med gälar.

Fångade i bur, utan vetskapen om hur.

Mot kokande kärl, dess öde nu är.

Att tillagas med dill, är det ingen som vill.

Men nu röda de skina, stora saftiga och fina.

Idag vi dem åt, de som fångats i en Tallebo båt.

Som ni kanske förstår så har det inmundigats kräftor idag! En liten trevlig tillställning hemma hos svärmor Lena och Magnus med sällskap av Solveig, Ann och Torbjörn. Ja, och så alla vi i familjen förstås!

Det började lite oroligt tidigare idag med att Freja började gnälla om sin mage igen. Det var bajs på gång men hon fortsätter hålla det inne. Jag kände mig osäker på om det ens var någon idé att åka. Det blir bara jobbigt för alla när detta sätter igång och ingen harmoni för varken oss eller barnen. Men hon var inte på alltför dålig humör ännu så det kanske skulle gå ändå. När det var dags att åka så vägrade hon ha kläder på sig, hon skulle resa nakenfis. Jaha… Efter mycket om och men så föreslog jag att vi kunde stanna till på Biltema på vägen, så kunde hon få åka rulltrappan där inne. Ja det ville hon gärna! På med kläderna och sedan iväg till Biltema. Vi skulle köpa en ångtvätt där så vi kunde rengöra lekhagen vi köpte, Jenny hittade fula fläckar på den. Så jag tog med mig Freja in, åkte upp och ner för rulltrappan innan vi köpte ångtvätten och åkte vidare mot Sjöstaden.

Vi kom först! Men de andra kom strax efter oss och sedan var det då dags att mumsa kräftor. Freja tittade skeptiskt på de röda skaldjuren, men med Solveigs hjälp så smakade hon lite på en skalad kräftstjärt.

– Mm, gott! Tyckte hon.

Mer än så åt hon inte vad jag vet. Lite som jag då nästan, brukar nöja mig med tre eller fyra kräftor. Inte för att jag inte gillar dem, utan mer för att det är lagom till mig. Sedan kan jag äta annat. Det fanns paj och kyckling också som slank ner. Då kan övriga frossa i kräftorna som de älskar!

Efter maten var Frejas mage på gång igen. Men efter lite kamp och tårar så lyckades hon bajsa. Stolt kommer hon tillbaka och meddelar mig att nu hade hon minsann bajsat. Hon blir en helt annan människa när det är avklarat, så otroligt glad och lycklig. Då skrattar hon nästan åt allt och hittar på bus. Vår lilla prinsessa!

Tvillingarna då, ja de levde om de med. Theo for runt över golvet och skrattade, Nova satt mestadels stilla och skrattade. De verkade ha roligt i alla fall och det är ju det viktiga. Sedan åkte vi hem igen och barnen somnade så sött i bilen. Hoppas de kan bjuda på en sovmorgon till kl.07.00 imorgon, om vi har tur…

När vi kom hem så provade jag ångtvätten vi införskaffat oss. Den verkar fungera men jag ser inte fläckarna Jenny pratat om. Så vi får ge oss på lekhagen imorgon när det är ljust igen. Så ska den nog fasen bli ren och fin igen…

– Det luktar bajs… Theo har bajsat!

Så sa Freja igår vid middagsbordet. Inte så märkvärdigt roligt tycker ni kanske, men jag ska förklara varför det blev så roligt.

Vi åt spagetti och köttfärssås, och alla utom Lembit satt samlade runt middagsbordet. Jag hade twinsen på varsin sida om mig, och Jenny hade Freja bredvid sig. Alla barnen har fått mat och börjat äta, så nu var det äntligen Jennys och min tur. Det är lite så det fungerar ska jag tala om för er, att vi får oftast äta i skift. Men i alla fall, det roliga var att Jenny går ut i köket med sin tallrik för att riva på lite ost. Och det är när hon kommer tillbaka till bordet och sätter sig som Freja säger det jag skrev tidigare.

– Det luktar bajs… Theo har bajsat!

– Nä, det är bara min parmesanost. Säger Jenny och så börjar vi skratta.

Ja parmesan är gott, men jag håller med Freja att det luktar inget vidare. Kanske inte bajs som hon beskrev doften, utan mer fotsvett eller nåt. Jaja, vi har aldrig tråkigt här hemma i alla fall. Det kan jag lova!

Nu ska jag unna mig lite god kvällsdryck! Ha d biff!

DAGENS JERKER går idag till det vi kallar för mördarsniglar. Dessa brua äckliga varelser som jag tycker vi har alldeles för mycket av här hemma på tomten. Så djurvänner, sluta läsa nu. För imorgon så ska jag ut på jakt och förgöra dem.

Märklig sommar detta, inte sant? Har nog aldrig haft så mycket problem med småkryp och annat som detta år. Först hästmyrorna, sedan lössen och nu mördarsniglar…

”Var är Fjant?”

15 augusti, 2013UncategorizedSömnlösa nätter, troll, Trolltyg i TomteskogenPappatarzansblogg

När man har barn går man igenom olika faser. Barnen syftar jag på då, men även vi föräldrar genomgår dessa faser tillsammans med våra barn. Det finns massor av faser! Vissa faser är fasor. Vi har en sådan på gång just nu, oj oj…

Ja den kom väl lite tidigare än planerat, 8-månaders fasen. Även kallad ”separationsfasen”, det är då barnet lär sig bli mer självständig och att den inte längre sitter ihop med föräldern. De kan bli livrädda för främlingar, och blir väldigt ledsna när de tappar föräldern ur sikte. Låter kanske konstigt att läsa om men det stämmer.
Twinsen är nu över 7 månader och har sedan någon vecka börjat genomgå detta. Lämnar man dem någon sekund för att exempelvis hämta mat åt dem i kylskåpet så kan jag lova er att det blir gnälligt. Ibland bara ena av dem, men även båda samtidigt. Då tycks de ha någon sorts intern tävling i vem som kan låta högst och bli mest upprörd. Ljudnivån har ökat markant här hemma…
Sedan har vi nätterna… Åh måtte ni snart genomgått denna faaaaas!! Vi nattar dem vid sjutiden och de sover så sött så sött. Men runt tiotiden börjas det. Någon av dem börjar skruva på sig mer och mer. De gnyr lite och sedan kommer gråten. Oftast inte så högljutt, för detta verkar ske i sömnen på något vis. Men det kan eskalera på en hundradels sekund! Och voilá, barnskrik väcker andra barn. Nu var de båda vakna.
– Vill ni ha mat? Tänker jag.
– Nja, lite då. Så ser ansiktsuttrycket ut på dem.
– Vill ni somna om nu? Hoppas jag.
– Nja, inte riktigt… Vad gör ni för spännande?
De tittar sig nyfiket omkring. Inte särskilt sugna på att somna om igen. Nej nej, man får bära på dem. Kela med dem. Sjunga för dem. Vi har kört mycket ”Ekorren satt i granen”. Men ju längre natten lider så blir det en mer mörk death metal version av låten. För när man får genomgå samma procedur senare runt klockan ett på natten, klockan tre och slutligen klockan fem på morgonen så är det inte lika gulligt längre…
Jag vet mycket väl om hur jag låter och hur hemsk jag blir ju längre natten lider. Man börjar fullt förståeligt och låter lite smågullig när man sjunger i början av kvällen. Men när man inte får tillräckligt med sömn, då försvinner det gulliga. Så sista rycket där vid femtiden på morgonen går tankarna ungefär såhär:
– Jaha, ni ska vakna nu. IGEN! Inser ni att det bara är knappt en timme kvar av natten innan jag måste gå upp och förbereda mig för jobbet?
En bekant doft sprider sig och borrar sig in i näsan.
– Nej, snälla… Har ni bajsat nu också? Åååååhh! Jaha…
Man byter ilsket blöjan medan det vackra lilla barnet bara ler och är lycklig över att få se dig. Du själv surar och ser knappt vad du gör, samtidigt som du börjar inse att det nu blir svårare att få barnet att somna om igen. Men du försöker såklart. Den lilla barnvisan som du tidigare sjöng med inlevelse och gäll röst samtidigt som du sakta vaggade barnet till sömns är som bortblåst. Istället låter du nu mer som en satanistisk demon när du försöker minnas sången och gungar barnet lite häftigare i famnen. Det är ju för tusan inte så konstigt att de inte kan somna om på direkten då! Det vet jag ju om, men tålamodet och sömnbristen får mig att skämmas vissa nätter. Inte undra på att de föredrar mamma mer och blir mammiga. Fy på dumma mig!

Förhoppningsvis varar den pågående fasen inte mycket längre till. Men som kronan på verket så har Freja haft jobbigt med magen denna vecka igen. Det är så jobbigt för henne innan bajsandet till slut är avklarat. Hon till och med avbryter sitt kissande på pottan för att hon känner att det är mer på gång. Hon vill inte bajsa helt enkelt.
Jag fick åka hem från jobbet i tisdags för att hjälpa till med situationen. Det blir egentligen Jenny som får hjälpa till eftersom Freja är som ett plåster på henne när detta inträffar. Så jag får ta hand om tvillingarna då, men det har gått bra! Imorgon återvänder jag till jobbet och hoppas på en bra fredag.

Theo kryper. Han är överallt! Han lärde sig det innan han lärde sig sitta. Nova gör tvärtom. Hon kryper bara lite bakåt men sitter lite stadigare, så hon fortsätter öva. Men Theo… Han påminner om trollungen i filmen ”Trolltyg i tomteskogen”.
– Var är Fjant? Ropar man oroligt.
– Här! Man möts av ett stort leende med bus i blicken.
Men för att vi inte ska få en hjärnblödning här hemma när Theo far runt dom han gör så köpte vi idag en lekhage. Den har jag monterat nu ikväll och imorrn får vi se vad de tycker om den. Det känns lite tryggare att lämna dem några sekunder i hagen än att han ska fara runt ensam på golvet. För han ska alltid ALLTID krypa fram till braskaminen! Den används ju inte nu vad jag vet, men Jenny kanske eldar eftersom hon fryser hela tiden. Men där ska han pilla och knapra på veden som ligger bredvid. Tydligen hur spännande som helst!

Idag började Lembit på gymnasiet, stora killen! Har inte hört hur det gått, han har säkert pratat med Jenny men hon somnade på soffan. Får höra imorgon om han kanske kommer hem hit då.
Nej nu är det snart dags för twinsen att vakna igen, måste hinna ta en dusch innan det börjar om igen. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till säljare på Blocket.se som inte håller vad de lovar. Säger man att man vill köpa deras lekhage och att de lovar att sälja den till dig, så kan de väl inte låta någon annan slinka före och få köpa den. Respektlöst! Ska ge dig uselt säljbetyg skitstövel! Jag blev skitsur…

Stolt tjock!

11 augusti, 2013UncategorizedBlodpudding, Grilla kyckling, Tenacious DPappatarzansblogg

Excuse me, but you have a beercan up your bottom…

Låter kanske inte så trevligt, men ack så intressant! Jag såg reklam för något grillprogram på TV och där gjorde de ungefär så.
De tog en hel kyckling och slängde på massor av kryddor. Sedan placerades den ståendes över en ölburk på grillen under tiden den tillagades. Jag bara måste testa detta! Köttet ska tydligen bli väldigt saftigt och gott. Så nu är kyckling uppskrivet på inköpslistan!

Men idag blev det sallad till middag. Vi hade besök av min far, farmor, syster och Elvira tidigare idag. Där pratade vi bland annat om ovanstående sättet att grilla kycklingen på ölburk. Men det är något annat som jag suttit och funderat på sedan de åkte hem…
Linda, min underbara syster frågar mig detta:
– Vad säger du, ska vi börja nästa måndag?
Hon syftar på bantning. Varför får jag plötsligt frågor från alla möjliga om jag vill vara med och banta? How fat am I? Jag ska tala om för er, att det har tagit mig nästan 34år att bli den överviktiga man jag är idag! Bantning suger och är supertråkigt enligt mig! Men det finns så många metoder så någon borde kanske passa mig? Svar NEJ! Inget sätt är bra nog för mig, jag är nu tjockare än någonsin och lär så förbli en tid framöver. För Jimmy bantar inte! Jimmy does’nt share food! Nä! Jag har även lagt märke till att killar bantar inte, vi deffar. Och jag föredrar faktiskt att träna istället för att skära ner på maten. De är ju lite av dagens höjdpunkter! Det är kul att laga mat och jag älskar att äta. Det är inte kul att laga mat du inte är sugen på, än mindre äta den…
Så Linda, älskade syster. Jag har en date med en påse cheese doodles ikväll. Jag ska fatta ett beslut om din ”inbjudan” under veckan. Men jag tror redan jag vet vad svaret blir…

Freja åt blodpudding idag, eller ”plodpludding” som hon säger. Jättegulligt och värt att nämnas!
Imorgon börjar hon på förskolan igen, vi hoppas det ska gå bra för henne där.

Inför släktingarnas besök idag så bakade Freja och jag bullar tidigt imorse. Det var kul för alla inblandade och hon har blivit riktigt duktig på att baka måste jag erkänna. Hon är ju trots allt bara 2 1/2 år, men bullarna blev både fina och goda! Paah, banta my ass…

Ikväll spelar Tenacious D på Gröna Lund! Dem gillar jag! Jag är mycket road av Jack Black och hans kumpan, bra och rolig humor enligt mig. Plus skön musik!
Tydligen var det många som ville se dem live ikväll. Hörde att de fick stänga entrén på grund av att det var fullsatt. Häftigt! Men jag är glad att jag stannade hemma. Hade jag åkt in dit så kan jag ju ana vem som hade stått på tur för att gå in när de väl beslutade att stänga entrén…

Nej, nu ska denna herre duscha och sedan sova! Sov gott alla och ha d biff!

DAGENS JERKER vinnaren idag är nog ingen större överraskning. Grattis Linda! Fråga mig om jag vill banta igen, gör det! I dare you…
Tänk på det alla ni andra som kommer med tjockisantydningar eller vill ha med mig i era bantarlag! Denna lista kan göras lång…

Knak in da bak

10 augusti, 2013UncategorizedGud, Husdjur, RyggontPappatarzansblogg

Tanken var att jag skulle skriva ett inlägg igår, men det kom något emellan. Det hände någonting…

Vi börjar med vad som hänt sedan sist. Vi kan börja med Freja och hennes mage. Problemet med att bajsa har återkommit igen. Hon har hållit sig i en vecka de två senaste gångerna, och de sista dagarna innan hon hon lyckas gå på pottan är fruktansvärda. För henne mest såklart, men det är jobbigt för oss alla att inte kunna hjälpa till när hon kämpar. Plus att hennes humör svänger värre än när Jenny var gravid, och det är BARA mamma som får hjälpa henne när hon blir ledsen.
Usch, stackars Freja. Hoppas hon blir bättre och att detta bara är tillfälligt. Hon kom stolt och berättade för mig idag att hon hade bajsat! Men det var dessvärre bara två små ”ärtor” avslöjade Jenny. Men, katrinplommonpurén äter hon ganska bra av så det kanske startar upp magen igen. Vi håller tummarna!

Jag vill ha pirayor! Eller en apa som herr Nilsson i Pippi Långstrump…
Pirayor har varit min dröm sedan jag var barn. Det kom efter att jag sett någon riktig B-film med ninjor och grejer. Det var någon ond boss där som hade sitt kontor/gömställe i en grotta med en plaskdamm fyllt med grönt vatten. Där slängde han i sina förrädare. Då bubblade vattnet sådär galet och fram kom pirayorna och käkade upp dem!
I mitt barndomshem var pirayor inte önskade. Jag hade ju spanat in dem på djuraffären och räknat ut allt. Men nej, ”tänk om Tommy stoppar ner fingrarna där, då biter de ju av han fingrarna”. Dumma lillebror. Varför skulle han göra något sådant?

Det blev tyvärr inga pirayor. Istället köpte vi två små vattensköldpaddor. Hurra! Hur coola var dem på en skala då? Till en början, väldigt! Men mina tankar om hur jag ville träna dessa och göra dem tama sprack en efter en. Först så hade jag inte riktigt släppt tanken på mina köttätande pirayor, så varför inte göra dessa sköldpaddor till köttätare! Då menar jag inte insekter och småfisk. Nej, jag smugglade undan en kycklingklubba efter en klassisk fredagsmiddag och rusade sedan in på mitt rum. Nu ska ni få frossa i kött! Förväntansfullt doppar jag ner kycklingklubban i vattnet framför dem. Men inget händer. Inga effektfulla bubblor, inget slagsmål om köttet. Inget! Jag trodde de skulle rusa fram i högsta turtlespeed och frossa likt Nilens krokodiler som jag sett på naturprogrammen. Men de ignorerade mig totalt, och besvikelsen var total. Vad ska jag med er till nu? Fasen va sur jag var, länge! Men sedan kom en ljusglimt. Filmen Ninja Turtles hade premiär och tog världen med storm, även mig. Jag ska göra er till ninjapaddor! Hur tror ni det gick? Jag köpte dvärghamstrar istället…
Sedan har vi apan herr Nilsson! Alla som sett Pippi Långstrump har väl drömt om en egen apa?

Jag vill fortfarande ha en liten apa, det vore superkul! Jag skulle lära den massor av bra saker. Även att slåss. Inte för att ha den som någon sorts kampapa, sådana tävlingar och människor är avskyvärda. Nej jag tänkte mer som orangutangen Clyde som Clint Eastwood hade som kompis i 80-talsfilmen ”Nu fightas vi igen”. Han skulle liksom bli min bästis, och samtidigt vara någon som i händelse av slagsmål ”got my back”.

Jag fyller år snart, så lägg detta på minnet nu ni som vill köpa mig något fint. Fast en metallic röd Kitchen Aid går som jag sagt tidigare också bra…

Jag har jobbat en hel vecka! Det har gått bra, men det var slitsamt och varmt. Min arbetsplats är som en satans pizzaugn vissa dagar, och som skyddsombud funderar jag allvarligt på att vidta åtgärder. Men jag ska svettas färdigt först tills jag gått ner och nått min målvikt. Sen jäklar! Mwohahaha!
Denna första arbetsvecka tog ut sin rätt igår kväll. Efter att hört Freja klaga på att hennes glass var för ”smal” (den hade gått av på hälften), så kände jag att det var dags att natta twinsen. Sagt och gjort, de somnar och sover sött. Jag lägger mig på sängen bredvid en stund som jag alltid gör för att se att de verkligen somnar in ordentligt. Det är då jag även brukar passa på att skriva lite på bloggen, och detta var inget undantag. Men något hände. Jag har telefonen i handen och ska börja skriva, då måste jag ha somnat. Jag vaknar kl.00.35 med telefonen bredvid mig och något som känns som en fläskläpp. Uppenbarligen tappade jag telefonen på munnen utan att vakna, det säger väl hur trött jag måste ha varit. Jenny tänker ni kanske då, varför väckte inte hon mig? Ja, kanske för att hon hatar mig! Hahaha, nej hon hade somnat i Frejas rum när hon nattade henne. Så var vår fredagkväll, hoppas ni hade en mer spännande kväll än oss. Även om jag inte klagar, det är skönt att få sova ibland.

Men det var ju just det, att lite vill jag faktiskt klaga. För på något vis så måste jag ha legat som gummitarzan. Shit vad ont i ryggen jag har idag! Jenny kom in och lade sig någon gång under natten, det minns jag. Hon brukar klappa lite fint på mig om jag snarkar. Det gör jag om jag sover på rygg, som alla kungar ska göra! Men då vill hon att jag ska lägga mig på mage eller på sidan för då upphör tydligen snarkandet. Jag hävdar att dessa sovställningar är orsaken till mitt ryggont, för att kanske slippa sova så. Men bestämd som Hitl… Bestämd som hon är så hävdar hon motsatsen och kommer fortsätta klappa på mig när jag snarkar. Ibland vaknar jag inte alltid på en gång. Ibland vaknar jag av en tjurig Jenny som mer bankar på mig och befaller mig att vända på mig. Kanske har hon försökt väcka mig en stund, vad vet jag. Vad jag vet är att min sambo inte är så snäll som hon utger sig för att vara. Åtminstone inte nattetid…

Jag tvättade bilen idag, det grå monstret! Den blev så ren och fin. Tror ni inte att det börjar regna då när jag står och torkar det sista efter tvätten… Var kom det ifrån? Det fanns inga regnmoln på himlen! Jag tror att gud, hen vår beskyddare, ibland spelar mig ett spratt. Men jag är ju både döpt och konfirmerad, varför händer detta mig? Jag tror, att hen vår gud har säkert fullt upp hela dagarna. Men, ibland vill hen nog koppla av och luta sig tillbaka en stund i sin molnfotölj. Det är troligen då dessa saker händer mig, och hen skrattar hjärtligt åt mina små bekymmer. Som inte är någonting i jämförelse med de världsliga problem vi har idag med krig, svält, sjukdomar och andra eländen. Men jag, jo jag blir upprörd över att det regnar på bilen när den är nytvättad…
Dags att bikta mig tror jag, för första gången i mitt liv. Innan blixten slår ner på mig…

Nu är det dags! Godisskål? Check! Läsk? Check! Något bra program på TV att slappa till? Nope… Det får nog bli en film istället. Ha d biff!

DAGENS JERKER skulle egentligen ha delats ut igår. Men det gick ju inte eftersom jag sov då. Så jag säger grattis till min arbetskamrat Kaisa! Hon berättade att hon spelat Assasins Creed III på semestern, något jag gjorde för typ ett halvår sedan. När jag lite stöddigt frågar hur långt hon kommit i tron om att jag kommit längre än henne, svarar hon att hon seglar skepp men har kört fast på det kapitlet i spelet. Själv hade jag precis blivit indian, efter flera timmars nötande och skavsår på tummarna. Då skrattar hon och säger att det bara var i något av de första kapitlen jag kommit till. Och att jag inte kommit långt alls. Hur är det ens möjligt? Jag hade ju spelat hur länge som helst! Tydligen så är jag värdelös på tv-spel. Insåg det då, och det är nästan värt en DAGENS JERKER. Men jag ger hellre utnämningen till Kaisa som fick mig att inse detta…

Gaddeligaddning

6 augusti, 2013UncategorizedCyklister, TatueringPappatarzansblogg

Är det semester snart… Nej det är ju ett helt år kvar! LOVELY!!

Nu har jag arbetat två hela dagar. Jag har varit trött under dessa två dagar. Ibland kom jag in i någon sorts kamp med mig själv. Där varje blinkning blev en utmaning att inte somna. Man kände när ögonen slutits att de vill inte öppnas igen, bara blunda lite till. Livsfarligt! Jag kunde ha dött! Eller i alla fall ramlat av stolen och ner på golvet…
Men bortsett från denna lilla battle så går det bra att arbeta igen. Vi är inte full styrka än, men om någon vecka eller två så bör alla vara tillbaka. Kul att träffa alla och höra vad de gjort under semestern!

Måste flika in med en härlig Djurgårdsseger i fotbollen igår, mot serieledande Helsingborg. Underbart! Det gläder ett fattigt djurgårdshjärta att de vinner även utan mig som åskådare. Jag sa ju bestämt upp mitt sportpaket till parabolen för snart ett år sedan. Det är pinsamt dyrt, nästan 900kr i månaden kostade det! Fy! De är ju så fräcka på (C)anal Digital. Vill du abonnera på sportkanalerna så måste du först välja ett basutbud. Jaha, det är ca 250kr i månaden. Sedan kan du inte bara välja sportkanalerna, utan du måste först abonnera på filmkanalerna för att sedan kunna välja sportkanalerna. Det blir 300kr för filmkanalerna, sedan 200kr för sportkanalerna. ELLER! Så väljer du ett mindre sportpaket för nästan 300kr, men då ingår inte alla sportkanalerna. Så det suger ju, för att få se på mitt älskade Djurgården så måste jag betala dyra pengar för sådant jag inte nyttjar. Canal Digital luktar kiss…

Idag bokade jag tid hos True Tattoo! Den 4:e september smäller det, eller det kommer surra om nålens smattrande mot min silkeslena hy. Har skissat på ett motiv som jag visade upp och den var inga problem att gadda dit. Spännande!

Nu kommer snart matbilen med vår hemleverans. Måste göra mig redo, ha d biff!

DAGENS JERKER går till cyklister i trafiken. Eller man ska inte generalisera brukar Jenny säga till mig, så alla ”dumma” cyklister får det bli. Men visst kan de vara irriterande! Bra, det är jättegulligt att ni tänker på miljön och alla andra positiva saker en cykel har att erbjuda. MEN! Om ni prompt ska cykla på bilvägarna istället för dyrt investerade cykelbanor, så skadar det inte att ha lite ögonkontakt med bilarna i omgivningen. Och till alla latmaskar som inte vill leda cykeln över övergångsställen, ha ögonkontakt med bilisterna! Jag blir otroligt irriterad när det kommer en cykel i full fart mot ett övergångsställe, man tror de ska köra rakt ut framför en. Så jag tvärnitar! *däckgnissel mot asfalten* Cyklisten stannar, men står kvar vid vägkanten och tittar bort eller varför inte upp i himlen. Tänker du köra? Ska jag köra? BESTÄM DIG!! Ingen hemma där. Nähä din jäkla pottsork, då kör väl jag. Vad tror ni händer då? Han börjar cykla över vägen. Lägga in mitt baseballträ i bilen när jag kommer hem, check!

Semesterkrönika 2013

4 augusti, 2013UncategorizedPappatarzansblogg

Imorgon börjar jag jobba igen.

DAGENS JERKER går till mig själv. Istället för att ha ångest över att börja jobba efter semestern, så borde jag vara glad över att jag faktiskt har ett jobb att återvända till. Blir troligen en sömnlös natt. Det ska bli kul att träffa kollegorna igen! Men, det känns tungt just nu…

Troll & mjukglass

2 augusti, 2013Uncategorizedhästar, kaniner, Siggesta gård, trollPappatarzansblogg

Vilken härlig dag det blev, denna sista semesterdag! Solsken och en underhållande förmiddag med hela familjen på Siggesta gård.

Vi åkte hemifrån innan lunch för att hinna ut innan det blev propptjockt med folk. När vi kom fram hade tydligen fler tänkt som oss. Men det var inte så många där ännu, resten skulle komma senare.
Freja stormade fram till leksaksbilarna som barnen kan hasa runt på. Detta var bland det bästa på hela dagen, för här skulle vi hamna många fler gånger innan vi åkte hem igen. Nova och Theo satt med stora uppspärrade ögon i sin vagn. ”Vad är det frågan om, vad har vi nu dragit med dem ut på för galenskaper” tänkte de säkert där de satt.

Freja rusade vidare till gungorna. Fast på vägen fram hörde hon djurläten och ville åt det hållet. För att sedan vända tillbaka springandes mot gungorna. Där bredvid fanns kaninburar, vad tusan ska hon börja med nu? Haha, det var nog många viljor på en gång som snurrade i hennes huvud. Men först ut blev gungorna. Sedan började vi gå runt och titta på höns, getter och självklart kaninerna. En lagom vandring innan det var dags för lunch.

Nu kommer det som inte alltid är det lättaste med tre små barn, nämligen att sitta och äta mat. Twinsen var lugna och glada till en början. Men Freja kände sig ganska snabbt klar med maten trots att hon knappt fått i sig något. Då vill hon springa iväg och vill att vi ska följa med, vilket är svårt med pågående matning med varsin bebis i knät. Det gör henne lite otålig och kanske känner hon att hon MÅSTE kissa just i detta ögonblick. Jaha, då satt man plötsligt med två hungriga bebisar medan Jenny rusar in med Freja på toaletten. Lite rörigt, det tar tid men det går om man försöker att inte stressa upp sig. Det gör man dock om alla tre börjar grina och skrika samtidigt, men det klarade vi oss från idag.
Sedan väntade det som Freja längtade efter mest av allt, att få rida på en häst! Detta var såklart väldigt uppskattat, och första gången på hästryggen för henne vad jag vet. Hon var väldigt stolt och vi var stolta över henne. En notering, allergisk som jag är så nös jag faktiskt inte en endaste gång…

Sedan tyckte Freja tydligen att jag skulle vara häst, så hon ville sitta på mina axlar medan vi gick den lilla slingan kallad ”Trollstigen”. Gympass, check! Varmt och en härligt krokig stig att vandra. Här kunde inte barnvagnen följa med så vi två fick gå själva. Men vi fick se några troll! Freja var lite rädd och ville inte gärna posera bredvid dem så man kunde ta kort. Men en bild fick jag, och även en på berget där trollen bor.

Det var en rolig dag detta! Mestadels för Freja men även twinsen hade nog fullt upp med att spionera på allt som hände från sin vagn. Vi avslutade besöket med varsin glass innan vi sedan åkte hem igen.

Man märker att det tar på krafterna med små dagsutflykter. Jenny är trött och försöker natta en Freja som inte kan sova och har massor att berätta om dagen som varit. Jag nattade tvillingarna som inte sa så mycket. Mest ”ummh umhh” varierat med lite salivspridning. Men nu när det var klart så dröjde jag mig kvar en stund och spelade lite Playstation. Det var länge sedan man gjorde det, tydligen hade jag ett sparat spel från dagarna innan twinsen föddes i december förra året. Som tur var så har de inte vaknat och Jenny har inte upptäckt mig ännu. Tror inte hon skulle uppskatta min lilla camp getaway jag har här just nu. Kan nästan föreställa mig hur handkontrollen kommer skyfflas upp på ett obehagligt ställe om hon fick syn på detta… The horror… Nä, jag går nog och gör några räkmackor istället. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till dem som inte respekterar kösystemen i samhället! De finns där av en anledning och trängs man så får personen fan smaka på ”Jürgen”! Hatar respektlösa människor. Och insekter…

Kryssningen

30 juli, 2013UncategorizedGrace, KryssningPappatarzansblogg

Igår, var vi på dagskryssning hela ligan. Jag var dock alldeles för trött för att skriva om dagen när vi kom hem igår kväll. Så håll i er, här får ni höra hur bra kryssningen var!

Vi startade dagen tidigt, båten skulle gå kl.08.00 så det var jäkligt snabba puckar denna morgon. Upp och göra sig klar. Väcka tvillingarna, mata och klä på dem. Sedan väcka Freja för samma procedur. När alla var klara så gasade vi iväg!
Vi mötte upp resten av ligan på terminalen. Morsan, Kent, Max, farsan, Maria, Tommy, Sandra, Linda, Micke och Elvira. En stor skara glada och aningen morgontrötta människor! Nova och Theo var förbryllade av allt som hände denna morgonen. Vi hade väckt dem och inte tvärtom, tidig bussresa och nu massor av folk på en gigantisk båt. Freja var även hon fundersam. Var är den här båten vi pratat om? Hon förstod inte att hon var ombord på en stor båt som rörde sig. Utan vi fick ta med henne ut på däck och visa hur båten sakta åkte fram. Först då förstod hon.

Vi åkte till Mariehamn med Viking Grace, deras nya båt. Den var fin, men inte så märkvärdig ändå. Det ska förstås tilläggas att vi enbart åt frukost på ett café ombord. De riktiga restaurangerna har vi inte provat och hytterna har vi inte sett hur de ser ut. Så det är möjligt att det blir en mer ”wow” upplevelse om man åker på en 24-timmars kryssning.
Men vi hängde i dansbaren och släppte lös Elvira och Freja på dansgolvet. De var ensamma till en början, men sedan anslöt fler barn. Elvira dansade fint, Freja… Ja… Hon sprang mest runt och stannade upp ibland för att hoppa hysteriskt. Sedan fortsatte hon så…

Sedan var det danskurs för barnen och maskoten Ville Viking dansade tillsammans med barnen. När ”Gang Nam Style” spelades och så förklarade Freja för Jenny att det måste vara från hennes skiva. Katten hade lånat den. Haha! Ja det är troligen bara Freja som har den låten på skiva hemma, eller?

I Mariehamn så bytte vi båt och återvände till Stockholm, hufvudstaden. Nu vankades det smörgåsbord med massor av god mat! Personalen var hjälpsamma men lika trevliga som sura rönnbär. De ryckte bort tallrikarna så fort man var klar med en rätt. När jag bad om en lättöl så suckades det djuuupt, tanten fick säkert gå 10 meter för att hämta den. Men annars var vi nöjda, allt smakade mycket bra!

På denna båt så infann sig ett stort minus i protokollet. Nämligen brist på skötrum. Var byter vi blöjor? Personalen visste inte vad vi menade. När vi äntligen fick tag i en så trodde sig veta var det skulle finnas, letade vi men vi hittade inget. Hur kul var det att byta bajsblöjor då? Nova som är en fin dam bjöd bara på en bajsblöja. Men för Theo var detta jubel och klang, han bajsade flera gånger. Jag bytte själv två av dessa välfyllda blöjor. Liggandes på toalettgolvet med enbart ett tunt skyddsunderlägg. Perkele!
Dagens höjdpunkt var såklart att få köpa min favoritgodis i taxfreen, mina winegums! Mm, va gott det ska bli. Denna gång så hoppade jag över spriten, eftersom jag aldrig hinner dricka upp den. Så det blev enbart godis!

Hemresan gick bra, eller ja hela dagens kryssning gick jättebra! Med tre småbarn och två barnvagnar. Men barnen var glada hela resan och det underlättade mycket. Sedan fick vi god hjälp av de andra så vi kunde turas om att äta i lugn och ro. Stort tack för hjälpen!

Idag då, ja det har regnat. På tal om regn så vill jag upplysa alla om att färgen på taket sitter kvar. Trots nederbörden som smög sig fram samma dag jag målade taket. Så det behövs inte målas om, tack för det!
Vad har vi gjort denna regniga dag? Inte mycket faktiskt. Freja och jag åkte och handlade lite förnödenheter. Tvillingarna sov i skift idag, så det var endast en vaken åt gången. Finns för- och nackdelar när det blir så. Fördelen är att man lugnt kan mata och leka med en åt gången. Nackdelen är att det finns ingen tid att plocka undan disk och dylikt. Så det blir lite stökig oordning. För även om det bara är en tvilling vaken så är det full fart på Freja. Så man hinner inte helt enkelt. Läste på en affisch på barnavårdscentralen när Freja var bebis, den löd såhär:
Att ständigt städa upp när man har småbarn, är som att skotta medan det snöar. Det tar aldrig slut.
Dagens sanning, för lite så känns det ibland.

Jaha, nattade barn och nu väntar middag. Jag ska tillaga lite kycklingssllad så att det inte kommer synas sen när jag trycker i mig alla winegums för mig själv… Ha d biff!

DAGENS JERKER går till Viking Line. Bättre service tack, och framförallt så kräver jag att det ska finnas möjlighet att byta blöjor på barnen ombord. Nästa gång lägger jag bajsblöjan på båtkaptenens hyttdörr…

Black is back

25 juli, 2013UncategorizedMåla, Stranden, TakPappatarzansblogg

Intressant med regn. Det var ett tag sedan det regnade här hos oss. Men det kom regn idag, varför just idag…

Vi kan börja med det otroliga som höll på att hända igår!
Linda och Elvira kom ut till oss för att göra oss sällskap ner till vår strand. Den tillhör föreningen här ute och är riktigt mysig. En liten strand och en lite större gräsplätt som alla kan samlas vid. Inte mycket folk heller, oftast en eller två familjer bara.
Vi väntade till Linda och Elvira kom hem till oss, sedan tog vi en liten promenad tillsammans ner till badplatsen. Det var som vanligt bara några få vuxna och barn där. Elvira och Freja hade otroligt bråttom att hoppa i vattnet. Förstår de inte att vattnet är kallt? Freja insåg detta ganska snabbt och höll sig sedan längs strandkanten. Elvira har kommit till det stadiet i livet när man inte verkar bry sig om vattnet är kallt eller ej, bara hon får bada så var hon glad! Jag började med att leka med Nova i skuggan, eftersom jag är badkrukan nr.1! Så Jenny och Linda fick leka med småtjejerna i vattnet.
Fast sen så var det ju det här med värmen. Till slut var jag tvungen att svalka av mig vid vattnet. Brrrrrr, kallt! Alla andra på badplatsen, speciellt alla barnen stoltserade med att dyka ner i vattnet. Men jag stod emot, trots att alla småbarn insisterade på att plaska och hoppa precis bredvid mig. Inte uppskattat! För om jag inte vill doppa mig vill jag ansolut inte att någon skvätter vatten på mig. De ville väl skryta lite med att de minsann vågar bada i svinkallt vatten. När de stänkte ner mig som värst ville jag bara skrika ut min vrede och jaga ut dem på djupare vatten. Men jag är bättre än så. För då hade jag varit tvungen att doppa mig helt och hållet. Så det var bara att bita ihop och gå upp ur vattnet igen. Freja var upptagen med att gräva ett hål i sanden, och det kunde nog vara något för mig. Jag har ju sett hur Joey gör i ”Vänner” när han gräver sitt hål på stranden. Intressant…

Men det blev inget gigantiskt hål för min del. Vi fikade lite där på stranden och sedan började vi röra oss hemåt igen. Det var väldigt varmt, men trevligt med sällskap. Hoppas de hinner komma och bada fler gånger!

Idag så beslutade jag mig för att äntligen måla klart taket på huset. Så iväg med Jenny och barnen till mormor Lena, nu kör vi! Trodde jag…
Färgen som var kvar från förra årets målande hade stelnat över vintern. Så jag fick åka och köpa ny färg. Sedan upp på taket med pensel och säkerhetslina, nu ska det målas. Förra årets målande fick ett hastigt avslut efter att jag halkade på taket och skadade min fot. Den foten jag skruvar in mina frisparkar i krysset med när jag spelar fotboll. Men nu är den läkt och jag var ostoppbar. Det var galet varmt där uppe, men nu är det klart!

Snart smälter färgen ihop med övriga taket och då blir det kanon! Om det inte vore för det där regnet…
Det har ju inte regnat på evigheter, och enligt vädernyheterna skulle det kanske komma regn imorgon eftermiddag. Det kom idag. Jag har svurit över detta och hoppas verkligen att färgen sitter kvar när jag går ut och kollar imorgon! Tänk om jag måste göra om allt igen. Oh no!

Jag ligger nu halvdöd och mör på sängen. Det tog på kroppen att måla vill jag lova. Så nu måste jag vila, ha d biff!

DAGENS JERKER går till de arga getingarna på taket. Surrande galningar! De tycker nog bara att de försvarar sitt hem. Men det är faktiskt mitt hem också, som de har byggt sitt hem på eller i… Devil be gone!

NHL-proffset & jag

23 juli, 2013UncategorizedEmma Andersson, Henrik Zetterberg, morfar Roger, NHLPappatarzansblogg

Tänk att det skulle hända mig! Att en helt vanlig tisdag få springa på en kändis, suveränt!

Vi tar det från början, såhär gick det till. Idag skulle vi äta lasagne till middag, mums! Men eftersom idén dök upp lite försent så insåg vi att ingredienser saknades. Igår kväll dundrade vi iväg en matbeställning på nätet, men den kommer inte förrän senare på kvällen. Så jag och Freja gjorde som vi brukar, vi åkte till matbutiken.
På vägen slog det mig att vi måste stanna till hos den lokala tatueringstudion. Jag fick presentkort dit i julklapp av Jenny och har precis nyligen bestämt mig för vad jag ska ha för motiv. En skenande grissugga på rullskridskor med flames. Så varför inte passa på att svänga in där och boka en tid! Vi sladdar fram och parkerar utanför studion, men möts av något som tog död på stämningen en aning. Inte Anders från jobbet, han bor i samma byggnad men han är en riktig stämningshöjare. Nej, det satt en skylt på dörren: Semesterstängt…
Varför gör de så? Kändes ju dumt. Här hade vi sladdat fram och allt. Jaha, vi fick åka därifrån utan tatueringstid i kalendern. Istället ville Freja nu lyssna på ”flickan” i bilen, högt! Det är Zara Larssons låt ”Uncover” hon menar då. En bra låt som Freja uppskattar och hon gillar att sjunga med. Eller som hon uttrycker sig:
– ”Jag älskar om den! Flickan!”
Haha, hon är för söt! Vi lyssnade hela vägen bort till matbutiken och sprang in för att handla lite snabbt. Freja insisterade på att sitta i kundkorgen, en sådan där på hjul man drar runt. Okej! Vi plockar saker efter vår lilla lista, och det var då det hände. Vid fiskdisken står en tjej som ser bekant ut. Hon tittar åt vårt håll men mer bakom oss. Då kände jag igen henne, det var Emma Andersson! Hon som vann Robinson på TV för länge sedan. Men det jag kopplade ännu snabbare var att hon är ju gift med en som är betydligt mer känd. Så precis när vi passerar henne på väg mot mejerierna. Samtidigt som Freja ropar ”Akta! Tuut tuuut!” sittandes där i kundkorgen, så vänder jag mig om i hopp om att få se honom. Och jo då, där kom han gående med kundvagnen. Mina damer och herrar, vinnaren av både OS och Stanley Cup: Henrik Zetterberg! Ett NHL-proffs! Och han är inte bara ett mediokert NHL-proffs utan en av världens bästa hockeyspelare! En superstjärna, och lagkapten i Detroit Red Wings! Jag blev lite förstummad. Han hade skägg. Kanske just det förbryllade mig, och mitt mod om att be hans fru ta en bild av oss eller nåt. Nej istället öppnade jag dörren där grädden stod, och stirrade så där läskigt som kändisar ibland beskriver det när de blir otäckt iakttagna. Efter en stund insåg jag att jag stod i vägen för andra och fick flytta på mig. Sedan gick jag med snabba steg tillbaka till ingången, fortfarande med Freja sittandes i kundkorgen som nu ropade ”rally!” högljutt hela vägen fram. Jag stod nu plötsligtbland DVD-filmerna. Lade ner ”Oz the great and powerful” i korgen utan att egentligen veta varför. Gick sedan raka spåret till kassan och betalade, sen åkte vi hem och för att berätta nyheten.
Hemma stod morfar Rogers bil parkerad utanför, Freja började ropa hans namn och blev jätteglad. Vi skyndade oss in! Freja för att få träffa sin morfar, och jag för att berätta om vårt kändismöte! Men föga förvånande så visste de knappt vem ”Z” var. Hur är det möjligt? Jag blev lite sur. Ibland händer det att man ser Markoolio eller Persbrandt i matbutiken, men detta är ju mycket större än så. Vi snackar superstar här! Nåväl, Roger stannade på en fika innan han var tvungen att åka hem. Hoppas han berättar för alla om min stora dag…

Nu har matleveransen varit här, vi har ätit god lasagne och barnen sover. Kanske borde vi kolla på filmen jag köpte… Så blir det nog, ha d biff!

DAGENS JERKER går till Sune. Det enda Timrå hockey fan som bor i Stockholm. Han envisas med att alltid åka in till storstaden och jaga låga priser på mat. Hade han istället valt den lokala matbutiken som jag gjorde så hade han också fått se Henrik Zetterberg. Sune har en fuktiga dröm om att få återse ”Z” i sin forna klubb innan han blev NHL-proffs. Närmare än såhär hade han aldrig kommit. To bad Sunis…

Äh vi tar och slänger in en bild till på Zetterberg! Han är ju för tusan landslagsman och allt.

Visitors from the north

21 juli, 2013UncategorizedDjurgården, Lasse, moster Susanne, norrland, premiär, Tele 2 ArenaPappatarzansblogg

Nu har halva semestern gått, två veckor. Swoosh sa det bara! Bäst att passa på och njuta nu innan dagen D kommer.
Ni vet, söndagskvällen innan man ska återvända till jobbet igen. Man ligger i sängen tidigt och stirrar upp i taket. Kan inte somna. Klockan närmar sig midnatt och man börjar känna sig stressad av att inte somna. Man tar till ett gammalt knep och slår på en dvd i sovrummet. Det brukar man ju alltid somna till annars. Men inte idag. Filmen tar slut och man är fortfarande pigg.
Man gör ett nytt försök att somna när allt är mörkt och tyst. Kanske snarkar Jenny till, eller något. För plötsligt får man en känsla av hunger. Så det är DÄRFÖR man inte kan somna! Upp mitt i natten och gör en legendarisk nattmacka. Av någon anledning lägger man alldeles för mycket tid, energi och kärlek på att göra mackan till den bästa någonsin. Den äts upp desto snabbare, och man kryper till sängs med proppmätt mage.
Nu är det bara ett par timmar kvar till revelj. Du känner av paniken, DU MÅSTE SOMNA NU! Och man börjar räkna timmarna igen. Om jag somnar nu får jag sova två timmar. Om jag somnar nu får jag sova en timme. Nu svettas man och inser att det förmodligen inte blir någon sömn denna natt. Så vad gör man då? Jo man börjar räkna de där jäkla fåren. Men det hjälper inte.
Utan sömn men med ovanligt stora påsar under de rödsprängda ögonen masar man sig iväg till sin första arbetsdag efter en lång skön semester. Nu är det bara 11 månader kvar till nästa semester. Fy fan vad tragiskt.
Nä, som ni förstår så ska jag passa på och njuta nu! Jag har hälften av semestern kvar, låt dessa dagar gå långsamt och fyllas med glädje! Låt kroppens ”batterier” laddas för fullt så man är laddad när dagen D faktiskt kommer.

Idag spelade Djurgården sin premiärmatch på nya Stockholms stadion, eller Tele 2 Arena som den faktiskt heter. Jag gillar smeknamnet Frank Arena, som fåret heter i Tele 2 reklamen.
Det blev tyvärr en förlust, men till skillnad mot Hammarby (som de delar arenan med, äckligt) så lyckades de i alla fall bjuda publiken på ett mål. Stämningen och inramningen ska ha varit fantastisk! Ska bli kul att uppleva stämningen på plats vid ett senare tillfälle. Är bara liiite avundsjuk på alla de som var där idag. Men det går fler tåg…

Idag kom ju mina underbara släktingar från norrland på besök! Eller ja, inte ALLA släktingarna där uppifrån. Min moster Susanne och herr Folkesson kom tillsammans med morsan, Kent, farsan och Tommy. Väldigt trevligt och roligt! Freja hade övat hela morgonen på deras namn, och herr Folkesson heter faktiskt Lasse i förnamn. Så när hon memorerat namnen så dök där plötsligt upp en bekant låt mitt i allt fikande. Hon började sjunga ”Lasse Lasse liten”, inget jag lärt henne utan det måste komma från förskolan. Herr Folkesson har aldrig riktigt uppskattat den låten, men jag tyckte det var roligt. Freja fick en glass. Haha!
Man tänker inte på hur fort tiden faktiskt går, men vi insåg att vi inte träffats på tre år. Lite tråkig statistik. Man var ju uppe minst en gång om året tidigare, om inte mer. Men jag hoppas kunna resa uppöver med familjen lite oftare sen när barnen blivit några år äldre. Saknar norrland och har många goda minnen därifrån. Så det ska bli kul att låta de andra få ta del av allt underbart som Jämtland har att erbjuda!

Insåg att jag är ensam i soffan här just nu. Jenny verkar ha somnat hos barnen, som vanligt. Lembit sitter vid sin dator på sitt rum, som vanligt! Jag tror jag ska ta mig en Irish Coffee, stänga av TV:n och lyssna på lite bra musik här i min ensamhet. Skönt…
Ha d biff!

DAGENS JERKER går idag till IFK Norrköping som förstörde Djurgårdens afton på nya arenan. Respektlöst och totalt onödigt. Åk hem till Peking med er…

Lite fattigare

19 juli, 2013Uncategorizedbarnvakt, bilköer, IKEAPappatarzansblogg

Vi kan börja med att berätta hur det gått med mitt klagomål hos IKEA. Jag citerar:
– Hej och tack för din reklamation. Vi på IKEA har dock valt att inte gå vidare med detta ärende, eftersom det saknas bevis för att lössen kommer från våra produkter. Med vänliga hälsningar, kundservice
Kundservice my ass! Varför tror de inte på en när man har ett problem? Så besviken på IKEA (Ingen Kundservice Enligt Affärsidé), jag skulle ha fotat de små äckliga lössen direkt såklart. Men inte trodde jag att de skulle växa till ett problem. Speciellt inte efter den långa hårda vintern vi hade i år. Men det är klart, de samlades väl i grillen och höll sig varma genom konstant parning. Fy vad äckliga de är, jag avskyr insekter!
Efter att ha samtalat med veckans tröttaste medarbetare på Anticimex kundservice fick jag lite tips på vad jag kunde göra. Mellan kvinnans gäspningar kunde jag urskilja att myrmedel kan fungera, eller Radar-spray! Så nu har jag burit ut alla utemöbler och ställt dem i solen för det uppskattade lössen tydligen inte heller. Solsken och värme alltså. Vad händer då? Det blir mulet, och snart kommer det väl regna. Suck! Jag hällde ut myrmedel och bombade allt med Radar-spray i alla fall, hoppas det ger något resultat. Fan vad jag är missnöjd med IKEA…

Idag på morgonen kom min mor, syster och tillhörande AIK:are på besök. De hade lovat att passa kidsen så att Jenny och jag fick en barnledig dag tillsammans. Nice, det tackar vi för! Så vi lämnade över ansvaret och alla barn kvar där hemma, sen åkte vi iväg.
Bara en sån sak som ha Jenny sittandes i framsätet kändes annorlunda, men trevligt. Nu kunde vi äta lunch i lugn och ro. Ingen stress utan bara ta dagen som den kommer. Jag var till och med lugn i trafiken, sinnena var helt i balans. Vilken härlig morgon!
När vi kom fram till IKEA var det ovanligt lite folk på plats. Men vad gör det, för mig är det underbart. Slippa böka och stångas med massor av andra stressade galningar. Vi började med att glömma bort att ta med oss en kundvagn. Denna incident fick det att kurra till ordentligt i min utstående mage. Vi började helt enkelt med lunch! Jenny skyfflade i sig en ceasarsallad, och jag ville inte vara mycket sämre. Det blev en XL räkmacka! Ganska gott faktiskt, med mazarin till efterrätt.
Nåja, sedan ner och hämta en kundvagn så att dagens shopping kunde börja. Vi hade skrivit upp några viktiga saker. En byrå, en hörnhylla, två barnstolar och en matta. Detta skulle kosta totalt ca 1000kr. Får se om någon av er trogna läsare känner igen sig här nu. Slutade notan på den summan? NEJ! Över 3000kr kostade vår lilla shoppingeftermiddag. Och då missade vi hörnhyllan dessutom. Det blev som vanligt en massa annat kraffs som ju alltid känns så himla nödvändigt när man går där inne. Billigt är det också! Jag menar en femma där, en tia där. Det kostar inget, ändå så står man ylandes med öppen mun och brallorna nere när det ska betalas. Jag förstår inte. Men vi kom hem med väldigt mycket saker för de pengarna ska tilläggas. När vi väl kom hem. Bilköerna har jag inte saknat märkte jag. Det tog oss 1.5 timme att åka från Skärholmen till Årsta. Men nu är vi hemma! Så nu väntar en kväll med skruvdragaren i högsta hugg, här ska monteras!

Möjligen fick ni alla en tankeställare nyss. Hatade inte jag IKEA? Jo, det gör jag. Det är stressigt och tråkigt att gå där och handla. Dessutom har jag fått erfara vilken bedrövlig kundservice de har. Men vad ska man göra. Man har barn, en värmeljusberoende sambo och nästan löss i tomma plånboken. Vissa saker måste man köpa, och det finns sällan någon annan som kan konkurrera med dem. Stort utbud och billigt. Man har inte råd att handla någon annanstans. Det är den bittra sanningen, jag avskyr IKEA. Men är tyvärr kund där ändå. Snyft…

Här tar Freja modet till sig och håller i en av morsans mini hundar.

Stort tack till Cina, Linda och Michaël som ställde upp som barnvakt hela dagen idag. Det verkar ha gått väldigt bra, Freja pratar mycket om er dag ihop. Kul!
På söndag kanske det händer grejer. Då ska Djurgården spela sin första fotbollsmatch på nya Tele 2 Arena. Men det drabbar inte mig. Istället väntar vi troligen fint besök från släktingarna högt upp i norr! Det är min moster Susanne och herr Folkesson som är nere i ”fjollträsk” en sväng. Hoppas verkligen att vi ses!

Nu borde väl min skruvdragare ha laddat klart, tycker ni inte det? Dags att börja arbeta! Trevlig kväll, ha d biff!

DAGENS JERKER går idag till alla bilister som prompt skulle ut och åka samtidigt som oss idag. Ni ska stanna hemma och njuta av semestern, eller åtminstone åka i södergående riktning på E4:an…