Vilken helg! Jag syftar självklart på den fina idrottsföreningen Djurgårdens IF och dess framgångar. Igår vann de sin ishockeymatch borta mot Rögle, och tog sig därmed upp på en blivande SHL-plats tabellen. Bara tre matcher återstår, kämpa hela vägen fram nu!
Sedan var det premiär för årets första seriematch i Allsvenskan. Bortamatch mot Helsingborg, det slutade med att matchen bröts. Supportrar sprang in på planen, mer vet jag inte just nu. Trist…

Frejas mage höll sig i nästan en vecka innan den tömdes denna gång. Igår kom äntligen ett lass bajs och direkt piggnade hon till. Febern försvann och en gladare treåring får man leta efter. Härligt för henne, nu vill vi att medicinen kickar igång så att de små tarmarna töms varje dag.
Vill bara skriva en rad om twinsen här nu. För igår roades jag mycket av dem när de satt på golvet och lekte.
De har en leksak med klossar, det är en pinne på en platta som man ska trä på dessa runda klossar med ett hål i mitten. Theo har blivit väldigt skicklig på detta, han trär ej på dem i ”rätt” ordning. Men har får på alla klossarna på pinnen nu utan större problem. Nova har väl inte varit lika intresserad av denna leksak tidigare, men nu satt hon och studerade honom när han pillade dit klossarna. När han var klar så påpekade jag för honom att han varit duktig och att det blev jättebra, sedan applåderade jag honom för att verkligen visa att det han gjort var så bra. Nova som mest suttit bredvid tog då tag i hans skapelse av klossar och hällde ut dem på golvet. Sedan kastade hon bort plattan med pinnen på, och vände sig mot mig och applåderade sig själv. Först blev jag lite ställd, men självklart så fick hon lite beröm efteråt. Innan jag hann applådera henne så var Theo helt lyrisk och klappade händerna han med. Nu kastade de runt sina klossar och applåderade varandra, istället för att stillsamt bygga med dem. Har jag mig själv att skylla för denna utveckling?

Idag var det dags att ge sig ut på löprunda igen, och det gick väl bra. Det var fortfarande punka på nya löparskorna, lungorna brann och magen guppade även idag när jag sprang. Det positiva är väl att jag inte kände att det var nödvändigt att skrika inombords på de jag stötte på, som jag gjorde igår. Utom möjligen den där rösten i motionsappen på mobilen som aldrig verkar nöjd. Det går för långsamt och det är för kort sträcka. Om jag bara visste var du bodde din jäkla robotröst…
Det är fortfarande jobbigt att möta andra som är ute och joggar. De håller högre tempo och jag känner mig uttittad. Jag funderar på att ge alla jag möter en galen blick, så kanske de blir rädda. Det bästa vore om de väjde ut i skogen när de såg mig komma, det får bli ett nytt mål för mig att jobba på. Jag skulle förmodligen möta färre om jag sprang spåren i skogen här ute. Men det är inte 100% fritt från zombies vad jag vet. Och jag vill inte bli jagad av dem i skogen när jag inte har mitt armborst med mig. Trots att de är långsamma så skulle de förmodligen hinna ifatt mig eftersom jag är så trött och andfådd när jag kommer joggande…
Men nu har jag gjort två löparrundor som jag planerade denna vecka. Sedan skrattar nog många åt den korta sträckan som jag tar god tid på mig att fullborda. Det är väl bara en simpel uppvärmning för de som är vana och rutinerade motionärer. Men jag är fet, prova själva att springa med en punkterad pilatesboll knuten på magen som guppar när ni springer. Ingen lätt match. Men löpning har aldrig varit min starka sida när det gäller idrott. Det har nog inget när jag tänker efter. Eller jo, på innebandyn är jag en fenomenal ledare med ett hejdundrans slagskott (som aldrig träffar mål). Har nog alltid haft snyggast svettband också när jag tänker efter…
Får se om jag kommer ut även nästa vecka, vi får hoppas det!

Vi har även firat födelsedagar! Först fyllde svärfar a.k.a morfar Roger år, idag fyller min underbara syster Linda år, och imorgon är det min farmor Gunnels födelsedag. Men vi firade min farmor redan idag när vi var hemma hos min syster och gratulerade henne.
Det var trevligt, massor av smaskiga saker att äta och full fläkt på barnen. Som tur är så är vi ju många som kan hjälpas åt vid dessa tillfällen, annars blir det härdsmälta inombords. Lite frustrerande att se min höggravida syster med stora magen, och samtidigt inse att min mage är större…
Men nu har ju allt gått bra, så stort grattis till er alla!

Glöm ej att det nu är sommartid som gäller! Vill ju inte att någon ska komma försent till jobbet imorrn. Ha d biff!

DAGENS JERKER går till min sambo, Jenny. Jag har lagt Theo på skötbordet och byter en sådan där bejublande bajsblöja som alla föräldrar älskar. När jag sedan stoppar handen i blöjpaketet för att ta ut en ny blöja känns något annorlunda. Det var något kletigt och blött i paketet. Till min STORA besvikelse så har tydligen Jenny valt att göra om ett tomt blöjpaket till en soppåse, och låtit det ligga kvar vid blöjpaketen. Vet ej varför, när vi har en soptunna på golvet. Där i låg gamla tvättlappar och en eller två begagnade blöjor. Tack va fräscht! Fick sanera handen med tvål och sprit, nästa gång kanske man kan låta bli att lägga tomma blöjpaket/soppåsen bland blöjpaketen. Så behöver vi inte uppleva detta igen…