Vi startar med det mest uppenbara som rubriken redan skvallrat om, något som känns helt otroligt om ni frågar mig. Tiden springer verkligen iväg, och det är fasen svårt att förstå att bloggen nu faktiskt firar hela 10 år!

Allt startade på veterandagen den 29 maj 2013 nästan ett halvår efter att tvillingarna föddes, då kände jag att jag ville föreviga barndomsåren för mina barn. Jag är en usel fotograf och tar inte lika mycket bilder på barnen som många andra föräldrar gör och kan dela med sig utav, sedan så är jag rädd att man inte ska komma ihåg alla roliga saker som händer när barnen är små. Men med bloggens hjälp började jag då att skriva ner allt, mest för barnens skull så att de kan läsa om allt när de nu blivit äldre. Men självklart också för min egen skull, tänk att få njuta av all denna underbara läsning när man sitter där på verandan nere i soliga Italien i en gungstol med en kopp cappuccino och skratta åt alla härliga minnen. Förhoppningsvis med Linda om hon sköter sig fram tills dess, och fortsätter att se mig som en sexbomb eller vad hon nu kan tänkas kalla mig. Haha! Det är något jag verkligen ser fram emot!

Dock så har jag nog valt ”fel fokus” att skriva om här på bloggen för att kunna försörja mig enbart på skrivandet, för sponsorerna har helt uteblivit och jag har inte kunnat bygga mig ett företagsimperium ännu. Men rätt som det är så kanske någon fin person som läser detta dyker upp och skjuter till en summa pengar, då kan jag blogga på riktigt om smaskiga kaffeinköp och trendiga produkter jag använder eller liknande. Det kan dock bli svårt om jag ska blogga om samma saker som de stora drakarna där ute, för jag har inget svallande hår att använda mig av i reklamsammanhang för hårprodukter. Inte gymmar jag aktivt heller så att sponsra mig med sportiga kläder ser bara fånigt ut på den här inaktiva kroppen, haha! Nu kom jag att tänka på en scen från filmen ”Waynes World” och hur de säljer ut sig för reklamintäkterna, det är en väldigt rolig scen och kanske hamnar jag i samma sits nu inom en snar framtid…

Jag vill avslutningsvis rikta ett STORT och HJÄRTLIGT TACK till alla er som läser och följer denna blogg än idag! Även om jag skriver denna för främst mina barn så är jag glad att kunna dela med mig av lite grejer som händer här i våra liv, det mest privata sparar jag för mig själv. Fortsätt gärna att läsa och dela detta vidare, kanske kommer just er delning att resultera i en skön reklamfilm för tvättmedel eller hundmat här på bloggen i framtiden som får pengarna att rulla in. Haha!

Det vore lite kul att veta vilket inlägg som roat er bäst, eller för den delen varit mest intressant. Jag har två inlägg hittills som ofta kommer på tal och de är båda arbetsrelaterade, den ena handlar om Harrys semester på Barbados och den andra handlar om när Henke frös fast med pungen på ett biltak under en konferens i Vemdalen. Ni kan läsa om dem här nedan. Sköt om er, ha d biff!

The Hulk effect

Who’s Who in Whovalley. Day 4.

DAGENS JERKER fanns inte med från början när jag startade bloggen, men lite statistik visar att trots att Sune föll för den gyllene regeln under en period så ligger han ändå bara två på listan med sina 16 nomineringar. Medan Henke tar hem storvinsten och har nominerats till utmärkelsen inte mindre än 468 gånger av bloggens totalt 531 inlägg genom åren, och detta har alltså bevittnats av bloggens över 26.000 besökare. Hahaha! Nej jag har tyvärr inga exakta siffror på detta utan går på magkänslan här nu, men min mage är ju ganska stor så förmodligen har den väldigt rätt i sak när det gäller detta. Eller vad säger ni andra?